- Project Runeberg -  Samlade arbeten / 5. Literatur-historiska och blandade arbeten. Tredje delen /
434

(1881-1892) Author: Fredrik Cygnæus With: Emil Nervander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skönaste, varmaste, iidlaste, hvilket någonstiides flutit från
men-niskoläppar. Och i naturen liar tinska språket talat för sig
sjelft, utan aniiig om den storhet, som låg i dess ord, detta,
som verlden nu omsider häpnar öfver, sedan det från skogen
inflyttat i „Kanteletar71 och uKalevala.” Jag medger min
enfaldighet att icke förmå rätt begripa, huru någon mensklig varelse,
hvad tungomål han än må kalla sitt, kan betvifla, att det språk,
som visat sig dugligt för Kalevala, icke kunde blifva godt nog
såsom medel att uppenbara djupet af en finsk statsmannavishet. Och
nästan lika svårt har jag att fatta en annan sak: den nämligen,
hvarför ett folk, som dock småningom förlikt sig med ödet att
hafva förlorat allt, livad dess hjeltemodiga förfäder lagt under
Sveriges spira, så förtvifladt förgrymmar sig, då det spörjes, att de
stackars finnarne icke ogerna skulle se sina egna angelägenheter
antaga i sin tjenst vårt eget språk. Eröfringens rätt varar ju
ej, liar ju aldrig varat längre, än antingen eröfrarens svärd eller
de eröfrades böjelse, i förra fallet mäktar, i senare finner för
godt att bibehålla status qtto. Väl anse vi finnar t. ex. de lagar,
vi tillsammans med svenskarne stiftat, såsom de heligaste
minnen från en förgången tid och såsom vårt yppersta palladium.
Men skulle det i en svag stund falla oss in att missbruka vår
fria vilja till att utbyta samma lagar till och med mot
mesopotamiska institutioner, kunde väl svenskarne hafva allt skäl att beklaga
vår dumhet och brist på omsorg om vårt eget bästa; men längre
än till ett sådant nedlåtande deltagande torde deras befogenhet
svårligen sträcka sig. Och hvad som gäller angående våra lagar,
har äfven sin fulla användbarhet på vårt modersmål — ifall
tillämpningen i en dylik kasus ej möjligen skulle hafva ännu mera
skäl för sig. Väl står det hvar och en, som så bohagar, fritt att
djupt beklaga vådan af ett försök, som ville illfänas med att i
kansli- och kurialstyl göra bruk af ett språk, hvilket redan för
flera århundraden sedan ådagalagt sin lämplighet för
bibelöfvei’-sättning. Men att våldsamt taga humör öfver en så enkel sak,
utskrika företaget nästan såsom ett förräderi emot Sveriges
oan-tastligaste rättigheter, söka bringa i vanrykte de för en slik
konspiration med mer eller mindre skäl misstänkta personligheterna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:51:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cygnarb/5/0448.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free