Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åt hans fart än hela dussinet af dessa fenor, dem han med
svullen och tröttad hand oupphörligt sätter i rörelse, utan ock
tillåta honom att taga på sig den stolta oberoende minen af en
man, hvilken intet annat åliggande sjelf har, än att med säker
hand styra en liop luftiga andar, dem han frambefalt till sin
tjenst. Huru prägtigt förstå deremot ej vårt lands kustboer att
till fullo göra sina privilegier såsom äkta saltvattens sjömän
gällande. Klokt och lugnt bedömmande förhållandena, utsätta
de sig ej gerna utan trängande nödvändighet för vådor, hvilkas
olycksbringande höjd de på förhand insett. Men råka de det
oaktadt ut för en med förderf hotande situation, låta de sig
deraf icke öfverrumplas liksom af en oväntad fiende, utan
uppbjuda allt, hvad i mensklig kraft, skicklighet och skarpblick
kan ligga, för att öfvermanna hotelsen och straffa den för lögn.
Den, som händelsevis varit vittne till dylika kraftyttringar hos
våra kustboer, kan lättare begripa, hvarför de sjelfva tycka
så mycket om sig i jemförelse med landtkrabborna. Huru
mycket man må med desse sympatisera och känna sig höra till
samma skrå, kan man ju icke ens sjelf bevara sig från en ilning
af beundran för de andra, hvilka när som helst förstå att med
faran umgås på lika förtrolig fot som den finska bonden med
den tunga långvariga mödan. Och äfven, när det någon gång
händer, att förståndet ej mer kan gilla deras dumdristighet, kan
känslan ej deråt förvägra sin beundrande hyllning.
Tanken på dessa ämnen upplifvar i mitt minne en
skär-gårdsscen, som aldrig derur skall utplånas. En häftig storm
hade rådt öfver hela dagen, och ännu, då aftonen kom, fortfor
den så strängt, att endast sjömannens vana blick kunde
varsebli dess aftagande. Och likväl sattes vid stranden en båt i
ordning att skjutas ut. Dermed sysselsatt stod i farkosten en man,
hvilken föregående natt hade infunnit sig på ett heldags-besök
hos sina fränder, klippans öboer. Nu när söndagen var förbi,
måste han återvända till sitt hem och sitt arbete. Men han hade
ej kommit ensam; var icke heller sinnad att allena fara sin kos.
Åtföljd var han af hela sin familj: sin hustru och ett spädt
barn, hvilande i den äfven medtagna vaggan. Denna ställdes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
