Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samma valör, som ett stycke af Calderon eller en strof af
Tor-qvato Tasso kunde liafva för en ärlig lotsålderman, som under
ackompagnemanget af det brusande bafvets fulla orkester
sväu-ger sin rorpinne djerft, likt styresmannen för tonernas
osynliga här, och endast har tanke, blick och öra för skeppsvraket,
genom hvars räddning, med tillbehör af nödstfilda menniskolif,
han går att förtjena sin medalj. Ingen är väl så berättigad
som den hedersmannen att gifva på båten — t. ex. (len, hvari
gondoliern svärmar på Venedigs fantastiska laguner — alla
drömmar om Tassos tjusande poesi, om sången och konstens öfriga
ideella, således högst obefogade pretentioner. Och, såsom redan
blifvit antydt, lika litet kan någon begära af en teaterdirektion,
hvars befattning är snarare af autiqvarisk natur än artistisk,
och som uttömt alla sina krafter uppå liliala ömhetsbetygelser
för hufvudstadens nuvarande vördnadsbjudande konsttempel,
hvari hon dessutom ser ett dylikt för sin egen ära, lika
oförgänglig som detta tempel sjelft och den tacksamhet, samhällets
medlemmar egna henne: ob cives servatos; ingen kan vara nog
ohillig. mena vi, att af en så beskaffad direktion begära, att
hon skall utsträcka sitt upplysta nit till öfverloppsgerningar,
sådana som omsorgen om en teaters artistiska lif ändå i det hela
bör anses vara. Minima non curat praetor. Det är ju klart.*)
Ehuru således när det gäller vårt teaterväsende, ingen
sansad och praktiskt bildad menniska kan förneka, att kläderna
äro mer än kroppen samt kroppen mer än själen, bör det
likväl ej bestridas, att äfveu det sistnämnda öfverloppstinget
tarf-var någon omvårdnad. Men för dess kraf är ju också nogsamt
sörjdt derigenom, att ehuruväl Finland har det nöjet att se
spelet på sina teatrar i full gång, utan att kunna derpå uppställa
en enda egen skådespelare, låter det likväl ej lika lätt
hvar-ken tänka eller utföra sig, att en teatertrupp kunde
tillfred-ställa en bildad publiks billiga fordringar utan att spela några
pjeser. Till en så idealisk ståndpunkt har den hittills så kon-
*) Chorus från flere håll, men isynnerhet från djupet af
tea-terdirektörerues medvetande af sina afsigters renhet : „ingenting kan
vara klarare än detta !-1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
