Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skakningen af detta grofsmide långsamt, men djupt gripande,
uppåt till det folk, som, ehuru af lokala förhållanden bandet
vid nordens tröghet, genom sitt kämpalynne, likt en af
nordanstormen drifven flamma, städse känt en orolig dragning mot
sydligare nejder: nordens fransoser, svenskarne.
För den omskakning, det svenska folkets inneboende
stridslust under senaste decennier rönt, har skalden Almqvist kanske
mer än någon annan svensk man fallit ett offer — i flerfaldig
betydelse af ordet. Emedan vi ej kunna undvika det, tillåta vi
oss att ett ögonblick dröja vid sättet, hvarpå sådant för sig gått,
nödsakade att kasta en hastig återblick äfven på Almqvists
tidigare öden, emedan dessa i betydlig grad inverkat på de
senare, dem han såsom menniska och författare rönt. Oaktadt
den aktning, vi hysa för andras öfvertygelse, kunna vi ej undgå
att äfven härvid vidröra omständigheter, som icke bestyrka de
åsigter, författaren i ^Morgonbladet11 angående Almqvist uttalat,
och hvilka aftvungit oss denna replik. Så räknar beraälde
författare Almqvist till samtidens unga författare äfven ^i fysiskt
och aritmetiskt11 hänseende, för att låna ett uttryck af
Atter-bom. Detta räkningssätt öfverensstämmer likväl ej alldeles med
det begrepp, inan vanligtvis fäster vid ordet nngdom. Ty under
sin femtioåriga vandring genom jordlifvet har Almqvist bordt
hinna trampa ut åtminstone barnskorna, äfven om man ej skulle
vilja medgifva, att det gamla talesättet ai krig blir man tidigt
gammal11 kunde på honom tillämpas. Påståendet, att Almqvists
äldre arbeten med särdeles bifall i Sverige emottogos, torde
äfven tåla betydlig afprutning.
Det synes oss verkligen, som om icke allt för många
skalder i senare tider af omständigheternas vidtutgrenade makt
blif-vit satta på äfventyrligare prof än just Almqvist. Hans kosa
äfven genom hvardagslifvets bränningar har ofta varit sådan, att,
ifall man ej bestämdt visste, att en samtidig mans öden deraf
blifvit burna, man skulle tro sig höra legenden om någon bland
dessa afantasins martyrer11, hvilkas lefnadstragedi diktats af
tider, hemskare för literatören än våra. Visserligen tänker
Morgonblads författaren så högt om sorgespelet, att han förmenar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
