- Project Runeberg -  Samlade arbeten / 6. Literatur-historiska och blandade arbeten. Fjerde delen /
299

(1881-1892) Author: Fredrik Cygnæus With: Emil Nervander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gamla Bekanta. Denna bekantskap härrörde från
Bellmanssån-gerna, som uppfångat och för alla tider vid sig fäst dessa
melodier. hvilka då dallrade i den europeiska luften, ntan att man
alltid bekymrade sig om, hvadan de härflntit. Det är så en
äkta perla, drifven af våg och vind till främmande strand långt
från det haf, hvari hon bildades, upptages af någon, som fattar
hennes värde, och får sig anvisad sin plats i en furstekrona,
der hon länge förblir ovidrörd af tidehvarfvens omvexlingar.

Med den musik, „Nyårsskämtet” funnit lämpligt att för
sina behof låna, eger ett förhållande rum alldeles motsatt det,
hvilket jag anser karakterisera förbindelsen mellan Bellmans
dikter och det musikaliska vehikel, som lyfter dem högt ofvanom
de qvalmiga situationer, i hvilka skaldens djupa siarblick ännu
förmår utleta spår af meusklighet. Isyårsskämtets situationer
och personligheter äro ingalunda anstötliga, åtminstone ej i den
meningen, hvari epitetet gäller angående de fredmanska
ställnin-garne och förhållandena. Men den der musiken, hvarmed det
älskar att så luxuriöst öfversvämma sin fantastiska verld,
hvar-för har den fått lof att låta alla dessa springbrunnar spela,
hvilka hemta sina tillflöden ur offenbachska fabrikens rännilar?
Nyårsskämtets upphofsman kan i estetisk bildning och omdöme
mäta sig med hvem det vara må i detta land; och det är
iuga-lunda det sämsta kännetecknet på en fin smak, att den förstår
sig på det fina- i kråksången. Men det är i alla fall föga
troligt, att förtjusningen öfver „Den sköna Helenas” musikaliska
finesser föranledt honom att, en ny Paris i modern kostym, göra
sig till deras irrande riddare på Menelaus-Offenbachs bekostnad.
Denne är ju ändock i det hela taget endast deras styftär.
Såsom deras rätte fader måste herr teaterdirektör Tid ansas; och
när det gäller att karakterisera tonen, som råder både i hans
husliga och sceniska lif, kunde dessa hans älsklingsbarn icke
gerna vi-ms på dörren.

Hvem skulle likväl våga så noga afgöra, kvilken andel
författarens af „nyårsskämtet” fina öra för den musik, som nu
för tiden beherrskar verldeu, haft i hans fyndighet att låta
scenens herr regissör begagna såsom medel att tjusa teatern, icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:52:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cygnarb/6/0305.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free