Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I allmänhetens händer öfverlemnas härmedels en skrift,
hvars förtjenst betydligt öfverskjuter det hvardagliga måttet.
Det borde således icke misstyckas, om den lilla boken
framträder med vissa anspråk, som för vår eljest icke öfverdrifvet
anspråkslösa tid småningom blifva allt mera främmande. Den
förtjenar ej blott att läsas; den är värd att allvarligen
behjer-tas, begrundas; att vid sig fästa läsarens hela själ, icke endast
så länge sjelfva läsningen för sig går, utan ännu långt derefter.
Om huru många bland de långbenta spalter etc., hvilka, utan
rast eller ro trampande hvarandra på hälarne, fara af med
vår uppmärksamhet och döfva vårt intresse, gäller detsamma?
Det är omöjligt att dylika snabbt löpande produkters författare
skulle förmå ens sjelfva fasthålla sitt eget, efter uva ämnen
ständigt jägtande, förspridda sinne vid det föremål, som
tillfälligtvis råkat ut några ögonblick för deras pennas framfart.
Ännu omöjligare vore det således att af den emottagande
publiken begära en hängifven försänkning i det erbjudna innehållet,
en ansträngning af alla själsförraögenheter, som hålla vägen
öppen för de påträngande intrycken och icke mera släppa dem
lösa, sedan de en gång funnit sin rätta plats i djupet af våra
hjertan.
Men på en sådan varaktig plats har sorgespelet Daniel
Hjort” ett obestridligt anspråk.
Denna dess besittningsrätt stöder sig deruppå, att styckets
författare uppbjudit alla krafter, som i hela hans väsende kunde
frammanas, för att sammanverka till fullbordandet ej blott af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
