Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rike från den scen, hvilken finska hufvudstadens håg för
bildning och konst uppreste såsom en ledande farus åt nationen.
Detta unga konstens tempel har redan hunnit förvandlas
till en ruin, och dess förmåga att höja sig, en ny Fenix ur sin
aska, tyckes för långlig tid förlamad af omsorger, fikande att
hastigt plocka handgripligare frukter, än äfven det härligaste
konstverk kan bjuda åt begäret efter nytta och nöje. Men om
också Helsingfors teater icke under sin korta tillvaro skulle
åstadkommit något annat minne af sin existens än „Daniel
Hjort”, kunde den dock anses hafva behörigen rättfärdigat de
förhoppningar, af hvilka den kallades ur intet i dagen. Det är
så beqvämt att, när det gäller konstens höga kraf, upprepa
frasen: „Vårt laud är fattigt, skall så bli". Må man dock be-
sinna, att Finland är ännu långt fattigare på dramatiska
stycken af sådant värde som „Daniel Hjort" än på mark och penni!
Historien känner intet folk, som förlorat sin plats bland
nationernas antal i följd af fattigdom på mynt; men desto flera,
hvilka gått i mistning af ett sådant erkännande genom sin
oförmåga att behörigen uppskatta värdet af konstens ideala
skatter.
Redan innan alla de förhoppningar, hvilkas medelpunkt
den nya teatern var, gingo upp i rök, bortblåstes hoppet derom,
att ^Daniel Hjorts" skald skulle i en framtid, om också icke
förminska, så åtminstone fördela på flera dramatiska arbeten
det varma intresse, hvarmed hans förstlingsförsök åt detta håll
blifvit emottaget. Detta var ett bland de hårdaste slag, hvaraf
den fosterländska litera turon kunde drabbas, och utan tvifvel
det sorgligaste. Och ändock behöfver han i värsta fall icke
klaga med sin Johan Fleming:
––––Blott en flyktig dröm
Min lefnad var, och intet spår på jorden
Jag lemnar efter mig. O, det är tungt,
Det är dock tungt att i sin ungdom dö!
Äfven skaldekonsten har haft sin Wilhelm von Schwerin,
sina bröder Ramsay, hvilka, fallne i blomman af sin ungdom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
