Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fribeter, han vågat taga sig. Det vissa är tyvärr det, att tider
funnits äfven i Finlands universitet, då en student skulle
brännmärkts såsom kättare äfven för långt mindre förtroliga
experimenter med den heliga skrift, än herr Tuokko sig tillåtit i „Saul“.
Och mer än någonsin kunde ju ännu i våra dagar det fromma
nitet i detta fall’anse sig herättigadt att utropa: „hedningen
sitter ohjelpligen i poeten!“ Jag tviflar i alla fall icke derpå, att
herr Tuokko skulle bära korset af en sådan tillvitelse med
kristligt tålamod, ehuru han stode temmeligen ensam i vår
genuint finska literatur utsatt för sådan anfäktelse. Ty hittills
har inom denna, på några lätt räknade undantag när, motiver
för poetiska utgjutelser icke blifvit uppsökta ur bibeln i någon
annan afsigt än den religiösa uppbyggeisens: det vill säga
såsom underlag för andeliga sånger, betraktelser öfver Kristi
pinas historia och mera dylikt. I den del af vårt lands poetiska
literatur, som talar med svensk tunga, är förhållandet, såsom
jag snart får anledning att närmare relevera, ett annat.
För öfrigt förtjenar det kanske att anmärkas, att
uppfattningen af Gamla Testamentets innehåll ur rent poetisk synpunkt
härrör från ett långt yngre datum i mensklighetens
kulturhistoria, än man i allmänhet nu för tiden föreställer sig. Det var
först 1753 som Robert Lowths i detta hänseende epokgörande
bok: ,.De sacra poesi Hebraeorum“ utgafs. När man
omnämnt, att till grund för densamma ligga föreläsningar, hållna
af en myckst from man i det ytterst rättrogna Oxford, behöfver
man väl knappt nog påpeka uttryckligen, att det israelitiska
skaldeskapet ingalunda uti don skriften blifvit uppfattadt och
framställdt i en mot den religiösa känslan fiendtlig anda. Men
så utmärkt än detta biskop Lowths arbete var, nedsattes det
likväl ungefär en menniskoålder efter sitt första framträdande
till ett endast förberedande. Ty år 1782 fick den poetiska
verlden förnimma angående detta ämne, ljudet af det trognaste
språkrör för alla folkslags poetiska stämmor, som någonsin nått
hennes öra. Det var nämligen då som Herders: „Yom Geist
der Ebräisclien Poesi“ uppenbarade sig, en af de få skrifter i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
