Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Flera af de moderna nationerna hafva frambragt alster i mer
än ett hänseende jemDgoda med de literaturers, hvilka
företrädesvis pläga kallas klassiska, och till och med stundom
öfver-träffande dessa sistnämnda. Färdigheten att i tal och skrift
röra sig inom de latinska formernas monotona stereotyper
försvinner dag från dag allt mer och betraktas oftast endast såsom
en antiqverad kuriositet, ett föremål för en under några timmar
läskad katederstolthet. Hvad som nu mera på latin författas
lemnas med ytterst få undantag på god tro åt — sitt värde.
Och mången tillåter sig förmena, att äfven kring de varmaste
tankar och känslor en liklukt utbreder sig, då dessa tvungits
att insnärja sig i det döda språkets stela famntag. Af hundra
torde knappt en frivilligt utvälja nu mera latinet till sitt
lef-vande hjertas tunga.
Men då förhållandet obestridligen är sådant, synes det
mer än någonsin nödvändigt att tillfälle öppnas för den
studerande ungdomen att hemta förnyad lifskraft ur den moderna
vitterhetens friska springkälla. I fall ej en sådan ersättning
lemnas för de allt mer och mer otillräckliga forna
bildningsmedlen, är det fara värdt, att i bästa fall en lucka, ett tomrum för
alltid komme att spärras opp i den till man mognande
sam-hällsledamotens sinne; eller måhända hårdnar deri en kantig
råhet, som fräter på sjelfva den bildning, han tidigare ensidigt
lyckats inberga. — Såsom jag redan ofvanför haft äran antyda,
är det ingalunda min mening, att yxen skall sättas till roten af
kunskapträdets gamla stam. Jag önskade blott, att nya friska
grenar måtte kunna derur skjuta fram till glädje och båtnad för
universitetet och det land, hvars bildnings heliga eld det eger
att hägna. Än mindre kan min tanke vara den, att något
annat slag af tvång än det, som ligger i sjelfva det Iifligt kända
behofvet af den högsta möjliga intellektuela utveckling, skulle
härvid komma i fråga. Jag tviflar ej derpå, att ett uti
ifrågavarande afseende erbjudet tillfälle till väckelse af tidsenlig sann
bildning och humanitet skall på nutidens unga sinnen utöfva
samma tjusningskraft, hvilken i forna dagar dref fram förgångna
slägten till humaniora på de stigar, som då ansågos bäst leda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
