Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Af Angelos gudapensel.
Glädjens sken ej öfverstråla,
Sorgens midnatt ej fördunkla
Kunde bildens morgondager;
Men ej annan önskan uppsteg
Inför den uti mitt hjerta
Än att der få evigt vårda
Ren och skär och helig bilden;
Sådan som den först der ställdes.
Nu är allt dock annorlunda:
Denna bild, som spegeln målat,
Ej allenast af dess armar,
Ej blott af mitt hjertas famntag
Inneslutes, men af andra
Utan blod, liksom vampyrens.
Af de färger, som från årets
Alla tider blifvit tagna,
Qvarstår blott, hvad kalla vintern,
Höstens mörka natt förlänat,
Vårens skänk är nu beslöjad
Utaf tårars täta skyar,
Sommarns lån har flyktat hädan,
Jemte solens, månens, stjernans,
Som en herdesång förklingar,
Som ett blomsterdoft förflyger.
Men den spegelbild, som bodde
I mitt hjerta förr, nu mörknat
Till en skuggbild, den der bränner
Ej med glöd, men med sin jernköld.
Fåfängt söker bröstets skakning
Likafullt att kasta bort den,
Att befria det från bördan.
När bland hjertats slag det sista
Hårdnar, isbelagdt, då ställes
Väl som grafvård och förstelnad
Forna englabilden, hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
