Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Drager främlingen sin väg försigtigt.
Går med verklig glädje se’n att yppa
Det han sporrat upp en lngnets ovän,
Som kan farlig bli för land och rike;
Fann dock ingen, som hans saga trodde,
Följeslagaren.
Hulda flicka! — sakta smyger
Mellan afskedsstundens suckar
Ur ditt bröst en hviskad önskan,
Att en fridfull, klarögd himmel
Måtte följa mig på färden
I den viQosamma verlden,
Dit din blick ej får mig följa.
Torka tåren från ditt öga,
Att jag måtte kunna taga
Med mig bort odödligt minne
Af en ljus, en molnfri himmel,
Som mig leder, troget vaksam,
Huru stråten än må mörkna,
Hvilka dimmor än må tjockna,
Ilvilka stjernor än må slockna
Uti gråa töckens aska.
Det enda minnet.
Jag ej ett minne eger, hulda flicka.
Som till min mun, mitt hjerta föras kan:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
