Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Du var och blef för skönhoten, jag dyrkat,
Blott det, som dessa färger, spridda kring
En mästare, för honom äro. Han
Allena kan ur deras döda massor
Det lif tillsammangjuta, som han diktat
I elden af sin själ. Förutom honom
De blifvit det de voro: clemcnter, hvilka
Den lumpnaste förening kunnat ingå,
I fall de ej kanske som gift begagnats
Att råna bort. det lif, i andra lefde.
Men såsom målarn blickar tacksam på
De färger, utan hvilka ej hans bild
I dagen kunnat ställas, dig jag tackar
För livad du fordom gaf mig till mitt verk.
Och ej i ordens svala ström jag skrifver
Med drag, som flykta bort, min tacksamhet.
Jag ristar den uti mitt hjortas hlod,
Hvari min skönhets bild bärs opp till skyn.
Säg, känner du i dennas drag igen
Af dina egna något enda än?
(Han trycker dol ken t vitt h jer ta.)
Den tigande.
I.
Spegelväggarna i marmorsalen
Mångfördubbladt återkasta skenet,
Som ur tusen lampor borrligt strömmar.
Herrligast ur d m dock strålar bilden
Utaf slottets ädla berrskarinua,
Skön som gryningen bland vårens skyar,
Nyss hon sväfvat öfver dansens vågor,
Lik den silfverlivita flaggan mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
