Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han i striden burit, till kapellet,
Träffad af en kula i sitt lijcrta,
Sträfvar ock, på annan stig, och hinner
Fram i samma ögonblick som brödren.
Det var då madonnan med sin huldhet
Gjöt hugsvalelse i modrens sinne.
Knä de kommande vid henne böjde,
Och hon tog dem mot med öppna armar;
Märkte ej, att begges blod i strömmar
Utrann öfver henne; märkte endast,
Att hon slöt de saknade i famnen.
Intet ord blef taladt; men de båda,
Som hvaranu i striden ej igenkännt,
Då de buro döden åt hvarandra,
Återsågo nu sig såsom bröder.
Och de somna sött från brödrakriget
I den samma famn, der de så ofta
Förr från gossens barnatvister somnat.
Och när deras ögon till hon slutit,
Modren dog, välsignande dem båda.
Men uppå de trenne, som förbleknat,
Utgjöt morgonsolen ofvau Rigi
Mild förklaring, liksom Jungfruns blickar
Nyss förklarat modrens sorgsna anlet.
Furötchämnden.
Mörka tankar öfver furstens panna
Föllo såsom töcken öfver fjället,
Och som ifrån dessa hemska blixtar
Flögo ögonkastens heta pilar.
Bäfvande, på afstånd, hofmansrunden
Slöt sig tigande omkring den höge,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
