Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Liksom 1 un don, sänkt i dödsstum bäfvan,
Bidar storm, som blickar mörk irán höjden.
„Är det mig det gäller?11 b varje lijertas
Tysta feghet hviskande sig sporde.
„Dig!11 röt hvarje samvets gensvar rysligt.
Fastän hörbart blott för frågarns ångest.
Du förrådt din furste genom smicker.11
\
Ljöd det till don ene; till den andre:
„Sanning du i löndom mördat smädligt;11
Och till alla: „ej hans män .1 varit.
Genom Eder till en slafvars höfding
Är den ädle vorden djupt förnedrad.11
Men Almausors blick, ånyo ljusnad,
Jagar skuggorna från fega hjertan,
Såsom gryningen fördrifver nattens,
Fast af andra gyckelbilder följda.
Gycklet bredde ut de lätta vingar,
Halfförqväfda lögner växte åter
Högre än det höga slottets tinnar,
Ilögre än de högsta minareter.
Fram smög Amru, han den störste mästarn
Uti kofvets allra minsta konster:
Ur bekymret, som af furstens vrede
Trycktes öfver slafvens falska läppar,
Löjet frågvist lyfter fräcka pannan.
För att kasta fjerran bort det sista
Molnet af den höge lierrskarns vrede,
Sraädelscrnas ökenvind han utgjöt
Frätande emot en man, han fordom
Kallade sin vän, och hvilken redan
Längesedan ur den falskes händer
Dragit sin och flytt från verldeus hvimmel,
Vändande sin håg mot sanniugsljuset,
Liksom seglarn öfver hafvets hedar
Spörjer, lutad, bottenlösa böljan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>