Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Höge Cäsar! Ej ditt jättesnille
Kunde skönja målet, dit du ville.
Kastad mellan tvänne tiders krig.
Som diktator visste du befalla,
Ei i dagen fädrens skuggor kalla.
Ej besegra mer den nya tiden,
Hvilken väpnat Brutus" arm mot dig.
Äfven Brutus trodde dock, att dolken,
Som lian slipat att befria folken,
Var af foma åldrar blodigt lån:
När den store Cäsar för den milda
Svaga Cnejus’ bildstod föll, den vilda.
Romartiden uti högtidsdrägten
Låg dock slagen af sin egen son.
Carnct.
Klemigt ögonblickets foster gråter,
Att den höga kraften mvllats ner
Djupt i romargrafvar, och ej ser
När den, majestätisk, än går åter.
Så ditt Cato-hufvud upp du höjde,
Strålande af forntidsglans, Carnot!
Fastare än han du stod ändå.
Han för Ödet, det för dig sig böjde^
Som Kronions oåtkomna händer
Blixtar gjöto öfver verldens allt,
Drabbande, der du det sjelf befallt,
Ut du slungar jättekrigets bränder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
