Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eu ättling fordom af den allra största
Bland härskarätter på schavotten stod.
Kring honom som kring sonen utaf tjället
I bacchisk vällust mordbegäret röt;
Men krönt var bödelssjälen förr, i stället
Att nu för lazzaroner blodet flöt.
Likmycket: pöbel såsom pöbel! Höjden
Af Carmels tornspets lemnar nu Dig skygd,
Du folkets man och offer. Njut den fröjden
Att för en stund se än din fosterbygd.
Sen kan du dö förnöjd. — Det skönsta smycke
På jordens barm din första blick ju sett;
Det ser Du än till sist. Sig gerna lycke
Din eldsjäls fönster, när Du skådat det.
Förlåt dock hopen, som der nere kvimlar,
Liksom vidunder djupt i hafvets dy.
Du ville skapa mellan dessa himlar,
Som kallas jord och himmel, än en ny.
Dess namn var frihet. Ej ens sjelf dess väsen
Du kunde fatta, utan blott dess bild:
Du sökte den, som ljuset söks af gräsen.
Och ej till menska den Dig gjort, men vild.
Och derför endast vilddjur kring Dig röto,
Af tjusning först och sedan blott af harm,
Att vara frie på ditt bud beslöto,
Och uppå andras att emot din barm
De vapen rikta, som för Dig de dragit.
Du måste dö för hvad Du ville bäst.
han i sin nöd upp i kyrktornet, kring hvars altan en obeskritiigt
herrlig utsigt vidgar sig öfver allt, hvad Neapel sjelf och dess
om-gifning har förtjusande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
