Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att åt sina känslor utse till tolk
En lumpenhetens apostel.
Blås friska vind, till ljungeldar drif
Långt hellre den gnista, som glöder:
Ty bättre är kampen på död och på lif
Än detta eländiga brödrakif,
Som folkets lifskraft föröder.
Låt friheten skrifva med eld sin skrift,
Men ej hon lide, att man med förgift
Befläckar dess ädla häfder!
Lys Frankrikes sol på valenas dag
Och gör slut på „Lanternans^ dagar,
Att segren ej blifver ett nederlag,
Om den utväljes att stifta lag,
Som ej känner till ärans lagar.
Paris ej sjunke ned till Rockefort,
Då det pä sin fana upphöja får
Ett namn, som Carnots så herrligt.
Den öjuke herrökaren.
Ren sorlet sjunker i den stora staden,
Som våg på våg nedstupar från kaskaden
Att lägra sig på flodens bädd i frid:
Från torn till torn nu höras ljudligt slagen,
Som qväfdes under lifvets gny om dagen
Och först i mörkrets tystnad qvickna vid.
Att natten klyfves, dessa slag beteckna;
Men brottet blott och oron slagen räkna:
Den med sitt samvete ej brutit har,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
