Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och skördams lic ymnigt skär sitt gull,
Till jordens nmll
Låt du, o Gud! ej skördarns sjiil förvittra.
Om höstens storm i våra vårar gnyr,
Sångtågeln flyr,
Ur isbäddsglömskau ej mer vaknar svalan:
Gud! åt de folk, vid Suomis tjärdar bo,
Gif grafvens ro;
Men gif ej likx-on, hvilken höljs af dvalan.
Den 19 Juni lS§0.*)
Porthan sig reste upp och talte detta:
,Frans Miehael Franzén! Ilaf tack, Du milde;
Du verldens bistra anletsdrag mig visat
På nytt i återskenet af din ande.
Du ej fördömer, utan endast dömer,
Som barnet dömer om sin moders brister,
Dem ej till dygder det förbyta kan.
På verldens stormupprörda tummelplatser
Du skådat, gående midt i dess hvimmel,
Med lika kärlek, som du nyss beskref,
Att stjernan såg ifrån sitt höga fäste
På Köpenhamn, då det föråldradt bars
Af rökkolouner upp mot toma rymden
För att ge rum åt ett mer nytt och skönt.
Hur godt det är, att ögon såsom dina
An återspegla tingens ljusa sidor!
För oss enstöringar, der städs vi dväljas
*1 Helsning tillegnad de besagde dag promoverade sextio två
iilosolie magistrame.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
