Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad bäst förtjenar att här äska ljud:
De gråa minnen såsom folket gamla
Och kärlek till vårt land ocli tron på Gud.
I träden an er vandiing ut i verlden
I lyckligare stund, än någon tropp
Ifrån parnassens höjder börjat färden:
Ty Er ledsagar gladt ett framtidshopp,
Som icke fruktar, att det kan bedragas,
Då Finlands folk det delar likaså.
Ho fruktar väl, när det begynner dagas,
Att dagen ej skall följa deruppå?
Hvem önskar ej att sig ert hopp skall byta
Till lika ljufva minnen på er stråt!
Då de med folkets minnen sammanflyta,
Förenas ju, hvad ej bör skiljas åt.
Vi, som med våra önskningar Er följa,
Snart blifva efter, synas till ej mer:
Men fast vi slukas opp af tidens bölja,
Kanske dock något spår er blick än ser.
I samma böljas svalg, liksom en droppe,
En efter annan sjunken äfven I.
Hvem ibland Er sitt hufvud än bär oppe,
Då närmsta sekels hälft har gått förbi?
På frågan seklets afton blott kan svara,
Och de, som svaret höra, blifva få;
Men huru glesnad än då står er skara,
Till detta rum er eftertrupp skall gå.
Hvad ljud förnimmas skall här i den tiden?
Hvad mening hann i glömska myllas ned?
Och hvilken segrande gick utur striden
Och föreskref på nåd och onåd fred?
Dock hvarje röst, som nu i välljud stiger,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>