Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öppnad står den pelargången,
Grenom hvilken dikten, sången
Till vår känsla stiga skola.
Finlands konst, utstötta barnet,
Ekorn lik, kringvräkt på flarnet,
Ändtligt fann sin sökta skola.
Förr när Wäinämöinens harpa
Ljöd mot bergens kanter skarpa
Och mot furans dystra stammar,
Lyddes blott de vilda djuren,
Andarne i den naturen,
Som lyd t Ilmarinens hammar.
Men från ödemarkens stängsel.
Ifrån skogens mörka fängsel
Sången steg till menskolifvet.
Tämja björnar ej nu vill han:
Högre lif väcks upp på tiljan,
An som af naturn blef gifvet.
Snillegnistor, hittills gömda,
Skola lysa än blott drömda
Verk af skönhet fram i dagern.
Finland framtid här skall skåda
Sin förgångna lefnads våda,
Trygg i skuggorna af lagern.
Här viljelöst ej stupar forsens svall
I remnorna af sönderrifna bergen;
Ej slumpen reder segrar här och fall,
Och irrsken ge åt tingen här ej färgen.
Hvar strid skall finna bär sin äras lön,
Ej glömskan af förtjensten ordet taga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
