Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då trädde Du till Auras vågor
Med bjertat i ungdomlig brand:
Du sökte mildra dessa lågor
Vid visbetskällans svala strand.
Du såg omkring Dig. Si! Naturen
Låg ensam trygg på evig grund:
Blott ytan rörs af stormen, buren
På vingar af en flyktig stund,
Och Du fann godt att vilja tämja
Naturen under tankens makt;
Och snart de vande sig vid sämja:
Hvar helst du stod som trogen vakt.
Och frid Du fick, fast striden rådde
Om menniskors och folkslags lott;
Och deras ödens vexling nådde
Ditt hjerta ej, ditt öra blott.
Ett sekels hälft flytt hän, och verlden,
Liksom ditt land, bytt om gestalt,
Och tankar, känslor ändrat färden:
Du blef dig lik — som verldens Allt.
Ej ryktet hördes stormigt ropa
Ditt namn, sen glömdt med lika hast:
Lugnt dock din röst ljöd kring Europa,
Och livad du rönt, står evigt fast:
Så länge hafvens värme*) flyter
I sjelfva isens boja fri,
Och ljuset sig i strålglans bryter,
Din äras trogna tolk de bli.
*j Dessa uttryck syfta på professor Hällströms vigtigaste
fysikaliska röu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
