Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som Faraos nöt eländig och pank
Är mången bland oss också vorden.
Men bordet ej heller är alltid för grönt;
Ej under att lyckan, vi dervid ha rönt,
Sett ut såsom en af de magra.
Re’n länge vi spelat på lif och på död
Och insatt vår yttersta kappe,
Och hoppades få både brännvin och bröd;
Men vinsterna utföllo knappe:
Ty lofven af oss togo hagel och frost,
Och barken till slut gaf oss magrare kost,
Än ollonens frossare funno.
Farväl då den konst, vi från fäderna fått,
Att lida förutan att knorra!
Vi tyckte oss hemfallne re’n åt den lott,
Som knäckte det usla Goraorrha.
Vi ledo dock ej för syndernas skull:
Minst fem bland oss voro rena som gull
Och som nyfödda barnet så fromma.
Men då vi nu tappat eländigt vår spel
Och kommit så ömkligt till korta,
Så äro vi dock ej utan allt fel:
Vi bordt ju stanna derborta
Bland Altais vilda klyftor och snår
På tundran, der mammothdjurenas spår
Af våra förfäder följdes.
Det vissa är det, att ej vår ruin
Der vållats af „stående trupper“.
Tvärtom skulle ^sällskap11 af får och af svin
Oss omhvärft i liggande grupper:
Och för vår bildning tillräckligt de gjort,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
