Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så svagt förnims. att hvarje dag
Otaliga af samma slag
Förbi oss obemärkta ila.
Ursäkta! ttHvarje dagT helt visst
Är ej ett uttryck, som precist
Här träffar hufvudet på spiken:
Det sorl, livarom här tala vi,
Har redan ilat oss förbi
Och hör nu till de dödas rike.
Och deri ligger just den vigt,
Som gör det för mig till en pligt
Att detta faktum konstatera:
Fast tusen uti gräset re’u
Ha bitit, surrar ännu en
Flugslägtet att representera.
Det syns: förbi år väl dess tid;
Men ej likvisst den lust för strid,
Som höfves hvarje äkta fluga.
Dess kraft är bruten, ej dess mod
Att dricka än en droppe blod:
Hon vill den ur min näsa suga.
Gerna för mig! Hon nyttja må
Sin frihet att förljufva så
De sista ibland sina dagar.
Den, som sitt lif har släpat fram
På liken af sin hela stam,
Må göra livad helst den behagar.
Du nog skall domna sjelfmant bort,
Du ock, liksom den arga sort
Blodsugare, hvartill du hörer.
Men får du lefva, icke jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>