Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första serien - Konungen, som ville ha sin fotografi tillbaka - 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Låt oss se», sade Holmes och rusade förbi tjänstkvinnan in
i vardagssalongen följd av konungen och mig. Möblerna voro
kringspridda åt alla håll i rummet, hyllor tomma och lådor
öppna, som om ägarinnan hastigt sökt igenom dem, innan hon
flydde. Holmes rusade till ringledningsknappen, drog undan
en liten skjutbar del av panelen över den och stack in handen
och tog fram en fotografi och ett brev. Det var en fotografi
av Irene Adler själv i sällskapsdräkt; brevet var adresserat
»Sherlock Holmes, Esq. Avhämtas av adressaten.» Min vän
slet upp det, och vi läste det alla tre på en gång. Brevet var
daterat klockan tolv föregående natt och hade följande
lydelse:
»Bäste mr Sherlock Holmes!
Ni gjorde verkligen er sak utmärkt, ni lyckades fullkomligt
lura mig. Icke minsta misstanke hade jag förrän efter ropet att
elden var lös. Men då, när jag fann hur jag förrått mig och
min hemlighet, började jag tänka mig för, ty man hade redan
för flera månader sedan varnat mig för er och sagt, att om
konungen skulle använda någon agent, skulle det alldeles
säkert bli er. Och jag hade fått er adress. Trots allt detta tvang
ni mig att yppa vad ni ville veta. Till och med sedan jag börjat
fatta misstankar, hade jag svårt att tänka illa om en sådan
rar och vänlig gammal präst. Men som ni vet, har jag själv
uppfostrats till skådespelerska. En manlig dräkt är ingenting
nytt för mig, och jag har ofta dragit nytta av den frihet en
sådan dräkt ger. Alltså skickade jag in min kusk för att bevaka
er, medan jag skyndade upp och tog på mig min promenadkostym,
som jag kallar den, och kom ned igen, just då ni gick
er väg.
Jag följde er sedan till er port och blev på detta sätt säker
på, att jag verkligen var föremål för den berömda mr
Sherlock Holmes’ intresse. Jag sade då tämligen oförsiktigt
godnatt åt er och begav mig sedan till Temple för att söka upp
min man.
Vi ansågo båda, att vår bästa utväg, då vi förföljdes av en
så fruktansvärd motståndare, var att fly, och ni finner därför
boet tomt, då ni kommer i morgon. Vad fotografien beträffar,
så kan er klient vara lugn. Jag älskar och älskas av en bättre
man än han. Kungen kan göra vad han vill utan några hinder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
