Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första serien - Det hemlighetsfulla mordet vid skogssjön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Intrycket i marken efter hans högra fot var alltid mindre
tydligt än efter den vänstra, därför att han stödde sig mindre
tungt på den högra. Varför? Jo, han hade ont i benet, han
haltade.»
»Nå, men hur vet du att han var vänsterhänt?»
»Du var ju själv förvånad över läkarens beskrivning av
sårets utseende. Slaget gavs bakifrån och var likväl på vänster
sida. Hur låter detta förklara sig, om inte slaget utdelades av
en vänsterhänt person? Han stod bakom trädet under samtalet
mellan far och son, och han rökte medan han stod där; jag
fann cigarraska på marken, och med min speciella kännedom
om olika aska efter olika sorters cigarrer kunde jag säga att
det var en indisk cigarr. Jag har, som du vet, ägnat detta
ämne en smula uppmärksamhet och skrivit en liten uppsats om
askan av 140 olika slags pip-, cigarr- och cigarrettobak. Då
jag funnit askan, såg jag mig omkring och fann cigarrstumpen
i mossan, dit han kastat den. Det var en indisk cigarr av
den sort, som fabriceras i Rotterdam.»
»Nå, men cigarrmunstycket då?»
»Jag kunde se på stumpen, att han inte haft den i munnen,
alltså begagnade han munstycke. Spetsen var avskuren, inte
avbiten, men skåran var inte jämn, och därav drog jag den
slutsatsen, att hans pennkniv var slö.»
»Holmes», sade jag, »du har omkring gärningsmannen dragit
en snara, ur vilken han inte kan lösgöra sig, och du har
räddat en oskyldig ung mans liv lika säkert, som om du hade
skurit av det rep, varmed han skulle hängas. Jag ser, vart allt
detta pekar, brottslingen är ...»
»Mr John Turner», anmälde hotellvaktmästaren», i det han
öppnade dörren och visade in en herre till oss.
Den man, som kom in, hade ett egendomligt och på samma
gång imponerande yttre. Hans långsamma, haltande gång och
böjda skuldror gåvo honom ett utseende av ålderdomssvaghet,
och likväl utvisade hans hårda, djupfårade, knotiga ansikte
och ofantliga lemmar, att han hade ovanliga såväl kropps- som
själskrafter. Hans yviga skägg, grånade hår och buskiga,
nedfallande ögonbryn gåvo honom ett uttryck av värdighet
och kraft, men hans ansikte var askgrått och läpparna och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
