Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första serien - Det spräckliga bandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Grimesby Roylott åka förbi, och hans väldiga figur sköt upp ännu
högre vid sidan av den lilla pojke, som skjutsade honom.
Pojken hade någon svårighet att öppna de tunga järngrindarna,
och vi hörde doktorn ryta åt honom med sin hesa röst och
sågo, hur han ursinnigt skakade knytnäven mot honom. Vagnen
körde vidare, och några minuter senare sågo vi ett ljussken
springa upp mellan träden, då lampan tändes i något av
rummen.
»Vet du vad, Watson», sade Holmes, under det vi sutto
tillsammans i det tilltagande mörkret, »det är inte utan att jag
har mina betänkligheter att ta dig med i afton, ty det blir
säkert någon fara förenad med saken.»
»Kan jag bli till någon nytta?»
»Ja, din närvaro kan bli ovärderlig för mig.»
»Då följer jag naturligtvis med.»
»Det var snällt av dig.»
»Du talar om fara — du har tydligen sett mer i de där
rummen än jag.»
»Nej, men jag tror, att jag dragit några fler slutsatser än
du. Du såg nog detsamma som jag.»
»Jag såg ingenting märkvärdigt undantagandes klocksträngen,
och vad den skulle tjäna till, det övergår mitt förstånd,
det måste jag erkänna.»
»Nå, men ventilen?»
»Ja, men det är väl inte något så ovanligt att ha en liten
öppning mellan två rum. Den var så liten, att en råtta
knappast kunde slippa igenom.»
»Jag visste, att vi skulle träffa på en sådan ventil, innan vi
ännu satt foten här på Stoke Moran.»
»Men, min kära Holmes ...!»
»Jo, det gjorde jag, om du minns, så talade miss Stoner
bland annat om, att hennes syster kunde känna lukten av
doktor Roylotts cigarrer. Detta visade genast, att det måste
finnas någon kommunikation mellan de båda rummen, och det
kunde endast vara en helt obetydlig öppning, annars skulle
man anmärkt något om den vid polisförhöret. Jag antog, att
det var en ventil.»
»Ja, men vad ont kan den göra?»
»Det råder åtminstone ett besynnerligt sammanträffande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
