- Project Runeberg -  Privatdetektiven Sherlock Holmes' äventyr. Två serier i en volym /
225

(1947) [MARC] Author: Arthur Conan Doyle Translator: Tom Wilson - Tema: Detectives
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första serien - Lorden och hans rika amerikanska brud

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

upplysningar jag kan, för att ni må kunna bilda er ett
omdöme.»

»Jag tackar. Jag känner redan allt, som stått i tidningarna,
men ingenting mera. Jag förmodar att jag kan anse dessa
upplysningar riktiga — den här artikeln till exempel,
angående brudens försvinnande?»

Lord St. Simon ögnade igenom den utpekade tidningsnotisen.
»Ja, det här är alldeles riktigt, så långt det sträcker
sig.»

»Men det behöver fyllas ut en hel del för att man må kunna
bilda sig ett omdöme. Jag tänker att bästa sättet för mig att
komma till rätta med saken är att göra er frågor.»

»Var så god.»

»När lärde ni känna miss Hatty Doran?»

»I San Fransisco för ett år sedan.»

»Ni reste i Förenta Staterna?»

»Ja.»

»Förlovade ni er då?»

»Nej.»

»Men ni stodo på vänskaplig fot med varandra?»

»Jag fann nöje i hennes sällskap, och det var ingen hemlighet
för henne.»

»Är hennes far mycket rik?»

»Han påstås vara den rikaste mannen vid Stillahavskusten.»

»Hur har han blivit så rik?»

»På gruvor. Han ägde ännu för några år sedan ingenting,
men träffade på guldfyndigheter, bildade gruvbolag och blev
i en handvändning stormrik.»

»Skulle ni nu vilja vara god och säga mig, vilka era intryck
äro av den unga damens — er hustrus karaktär?»

Ädlingen svängde pincenén litet fortare och stirrade in i
elden. »Ser ni, mr Holmes», sade han, »min hustru var tjugu
år, innan hennes far blev rik. Dessförinnan sprang hon fritt
omkring i ett gruvläger och vandrade genom skog och berg,
så att hon fått sin uppfostran snarare av naturen än av
skolläraren. Hon är en smula vad man brukar kalla en yrhätta,
med en stark natur, vild och fri och obunden av alla slags
traditioner, i hög grad häftig — jag kunde nästan säga vulkanisk.
Hon är rask att fatta beslut och skyr ingenting vid deras

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Aug 6 22:09:29 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dacholmes/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free