Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Andra serien
- Beryllkronan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Andra serien
BERYLLKRONAN
»Holmes», utropade jag en morgon, då jag stod vid fönstret
och såg ut på gatan, »det är bestämt en galning, som kommer
där! Det är allt bra egendomligt, att hans anhöriga låta
honom gå ut ensam på det där sättet.»
Min vän steg långsamt upp ur stolen och stod med
händerna i nattrocksfickorna och tittade över axeln på mig. Det
var en klar, frisk februarimorgon och den föregående dagens
djupa snö låg ännu kvar på marken och skimrade i solskenet.
Utefter gatans mitt hade snön genom den livliga trafiken
förvandlats till en brun modd, men utmed sidorna och på
trottoarkanterna låg den ännu lika vit, som då den föll. Själva
trottoarerna hade sopats och skrapats på morgonen men voro
ännu farligt halkiga, så att det icke var så många fotgängare
ute som vanligt, och i riktning från Metropolitan Station
syntes till och med ingen komma undantagandes den herre, vars
besynnerliga uppförande hade väckt min uppmärksamhet.
Det var en man på omkring femtio år, lång och ståtlig, med
ett starkt markerat ansikte och en imponerande hållning. Hans
klädsel var enkel men dyrbar och bestod av svart redingote,
skinande cylinder, nätta bruna damasker och välsittande pärlgrå
byxor. Men hans rörelser utgjorde en löjlig kontrast till
hans värdiga dräkt och anletsdrag, ty han sprang fort och
gjorde då och då små skutt som en uttröttad människa gör, då
hon icke är van att anstränga benen. Medan han sprang,
kastade han armarna upp och ned, vaggade på huvudet och
förvred ansiktet till de sällsammaste grimaser.
»Vad i all världen kan det vara fatt med honom?» sade jag.
»Han går och tittar upp på husnumren.»
»Jag tror han ämnar sig hit», sade Holmes och gnuggade
händerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Aug 6 22:09:29 2025
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dacholmes/0243.html
