Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra serien - Beryllkronan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inte andas fritt, förrän jag tagit det med mig upp på mitt
toalettrum och låst in det i min chiffonjé.
Och nu några ord om mitt hushåll, mr Holmes, ty jag vill
att ni skall förstå situationen fullkomligt. Min stalldräng och
betjänt sova inte i huset och kunna helt och hållet uteslutas.
Jag har tre kvinnliga tjänare, som varit hos mig många år
och som äro absolut pålitliga, men den fjärde tjänstflickan,
Lucy Parr, har endast varit i min tjänst några månader. Hon
hade emellertid utmärkta betyg, och jag har alltid varit nöjd
med henne. Hon är en mycket vacker flicka och har fått sina
beundrare, som ibland gå och driva kring huset; detta är det
enda vi ha emot henne, men vi ha alla skäl att anse henne för
en fullkomligt hederlig flicka.
Detta om tjänarna. Själva min familj är helt liten, så att
den tar inte lång tid att beskriva. Jag är änkling och har en
enda son, Arthur, som berett mig stora missräkningar, mr
Holmes — ja, mycket stora och bittra. Och det är nog mitt
eget fel. Man säger, att jag skämt bort honom, och det är
kanske sant. Då min älskade hustru dog, kände jag att han var
det enda jag numera hade i världen att älska. Jag kunde inte
stå ut med att se hans ansikte för ett enda ögonblick mörkna,
jag har aldrig nekat att uppfylla en önskan av honom. Kanske
hade det varit bättre för oss båda, om jag varit strängare,
men mina avsikter voro alltid de bästa.
Det var naturligtvis min mening att han skulle efterträda
mig i affären, men hans håg låg inte åt affärer. Han var
tanklös och oberäknelig, och jag kunde inte, för att säga
sanningen, låta honom handskas med några större penningsummor.
Som helt ung ännu blev han medlem av en aristokratisk
klubb och blev snart genom sitt i hög grad angenäma
umgängessätt intim vän med en hel mängd förmögna unga män med
dyrbara vanor. Han började spela högt och förlorade ofta
stora summor genom vadhållning på kapplöpningsfälten, och
snart kom han till mig gång på gång och bad om förskott på
den månatliga summa, jag anslagit åt honom, för att kunna
betala sina hedersskulder. Mer än en gång har han försökt att
bryta med de farliga vännerna, men för varje gång har det
inflytande hans vän sir George Burnwell har på honom varit
nog att åter draga honom in i den lättsinniga kretsen.
För resten undrar jag alls inte på att en person som sir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
