Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra serien - Doktorns hemlighetsfulla beskyddare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Mitt namn är doktor Percy Trevelyan», sade främlingen,
»och jag bor vid Brook Street nummer 403».
»Förlåt, är inte ni författare till en avhandling över dolda
sjukliga förändringar hos nerverna?» frågade jag.
Hans bleka kinder fingo litet färg av glädje över att höra,
att jag kände till hans arbete.
»Jag hör så sällan talas om mitt lilla arbete, att jag trodde
det vara helt och hållet begravet i glömskans natt», sade han.
»Min förläggare ger mig mycket nedslående underrättelser
om dess försäljning. Ni är själv, förmodar jag, läkare?»
»Ja, för tillfället är jag en militärläkare, som tagit avsked
på grund av hälsoskäl.»
»Min vurm har alltid varit nervsjukdomarna, och jag skulle
önska att få göra dem till min uteslutande specialitet, men
naturligtvis får man i början hålla till godo med vad man kan
få. Men detta är något som inte hör till saken, mr Sherlock
Holmes, och jag inser fullkomligt, hur dyrbar er tid måste
vara, därför nu till mitt ärende! Saken är den, att några
ganska egendomliga händelser nyligen tilldragit sig i mitt hus
vid Brook Street, och i afton blevo de av en sådan betydelse,
att jag fann det omöjligt att vänta en enda timme till utan att
ha bett er om råd och hjälp.»
Sherlock Holmes slog sig ned och tände sin pipa.
»Jag står mycket gärna till tjänst», sade han. »Var god och
ge mig en detaljerad redogörelse för de förhållanden, som
oroat er.»
»Några av dem äro så triviala, att jag nästan blygs att
omtala dem. Men saken är så oförklarlig och den vändning den
nu tagit så utstuderad, att jag skall framlägga alltsammans
för er, så får ni själv avgöra, vad som är av vikt eller ej.
Jag måste börja med några ord om min egen studiebana.
Jag har studerat vid Londons universitet, och jag får be er
inte upptaga det som något opassande självberöm, då jag
säger, att mina lärare ansågo mina studier mycket lovande.
Efter avlagda examina fortsatte jag dem och innehade på
samma gång en underordnad befattning vid Kings Collegehospital.
Jag var lycklig nog att väcka inte så ringa uppmärksamhet
genom mina undersökningar i katalepsiens patologi och
att slutligen vinna pris och medalj för den avhandling om
sjukliga förändringar hos nerverna, som er vän nyss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
