Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra serien - Doktorns hemlighetsfulla beskyddare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jag äger i den där kistan, så att ni kan förstå, vad det betyder
för mig, då okända personer tränga in i min bostad.»
Holmes såg frågande på Blessington och skakade på
huvudet.
»Jag kan omöjligt råda er, om ni försöker att bedraga mig»,
sade han.
»Men jag har ju talat om allt.»
Holmes snurrade om på klacken med ett uttryck av
motvilja.
»God natt, doktor Trevelyan!» sade han.
»Och ni har inte något råd att ge mig?» sade Blessington
gråtfärdig.
»Mitt råd till er, min herre, är att ni skall tala sanning.»
Ögonblicket därpå voro vi på gatan och på väg hem. Vi
hade passerat Oxford Street och voro halvvägs utför Harley
Street, innan jag fick ett ord av Holmes.
»Det gör mig ont att ha narrat ut dig för ingenting, Watson»,
sade han till sist. »I synnerhet som det i alla fall ligger
ett intressant problem under den här historien.»
»Det kan jag inte finna», tillstod jag.
»Jo, ser du, det är alldeles tydligt att det är två män —
kanske fler, men minst två — som av något skäl föresatt sig
att komma åt den där Blessington. Jag är säker på att både
vid det första och andra tillfället var den unga mannen uppe
i Blessingtons rum, under det hans medhjälpare genom ett
listigt påhitt avhöll doktorn från att kunna blanda sig i
saken.»
»Och katalepsien?»
»En bedräglig, väl spelad imitation, ehuru jag inte skulle
våga antyda något sådant för vår specialist. Det är mycket
lätt att imitera den sjukdomen, jag har själv gjort det.»
»Och vidare?»
»Av den renaste slump var Blessington ute vid båda
tillfällena. Orsaken, varför de valde en så ovanlig tid för att
rådfråga läkaren, var tydligen att de ville vara säkra på, att
det inte skulle finnas några andra patienter i väntrummet;
emellertid föll det sig så, att de just bestämde den tid, då
Blessington tog sin promenad, något som tycks utvisa, att de
inte voro vidare väl underrättade om hans dagliga levnadsvanor.
Hade de endast varit betänkta på att stjäla, skulle de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>