Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E. Hubendick: »Mera arbete»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Mera arbete»
74
Den stam på vilken kulturen växer heter arbete. Ju större och
kraftigare denna stam blir, ju yvigare och vackrare blir den kulturens
krona, som den uppbär. Vi skulle kunna likna bladen och grenver-
ket vid handens verksamhet, vilken med hjälp av verktyg och
produktionsmaskiner framställer materiella produkter och vi skulle
kunna likna blommorna vid tankens verksamhet, skapande konst
och vetenskap. Ingen av dessa verksamheter kunna vi mäta i endast
kilogrammeter, ty vid båda tillkommer något mera. Men den sav,
som i rikt flöde kommer från stammen och utan vilken både handens
och tankens verksamhet skulle vissna bort mäta vi i kilogrammeter.
Det är denna råa, oförädlade produkt, det mekaniska arbetet, som
vi i första rummet behöva för kulturens fortsatta växt och blomstring.
Homo primigenius förstod blott att nyttja detta råa, oförädlade,
mekaniska arbete i gåendet, springandet, slående, lyftandet och
kanske kastandet. Men en dag började handen forma föremål och
tanken medvetet förutbestämma deras form. Homo sapiens hade
framträtt, stammen hade fått de första bladen och blommorna,
kulturen hade börjat uppstå såsom något nytt, oväntat, oanat
på vår jord.
Den mängd mekaniskt arbete som stod forntidens människa till
buds var ej stort. Med slaveriets hjälp skapades väl en häpnads-
väckande kultur, en underbar konst och en förnämlig vetenskap.
Men då summa arbete ej ökades genom slaveriet frodades dessa ly-
sande blommor på bekostnad av andra delar, av kronan, vilka för-
krympte. Vi skulle kunna säga att kulturens träd under denna
period blommade »på bar kvist».
Först med domestisering av dragdjuren erhöll människan ett
verkligt arbetstillskott, men klumpigt och ohanterligt. Seglet, även
det en forntidens uppfinning, var däremot något helt nytt. Män-
niskan hade uppfunnit en maskin med vars hjälp »icke organiserat»
arbete kunde tagas i hennes tjänst. Visserligen var användbarheten
av denna maskin mycket begränsad, men dock av ofantlig bety-
delse. Dess största betydelse låg emellertid däri att en helt ny väg
öppnats, att man funnit en helt ny princip.
Medeltidens bidrag att med hjälp av denna nya princip öka män-
niskans tillgång på mekaniskt arbete utgjordes av väderkvarnen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
