Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E. Hubendick: »Mera arbete»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Mera arbete»
vattenhjulet. Dessas betydelse för människans frigörande för
högre kulturellt arbete kan sannolikt ej överskattas; ingen har ännu
undersökt vilken andel dessa mekaniskt arbete producerande ma-
skiner hava i renässansens uppkomst; i händernas och andens fri-
görelse från malstenen som måste hållas i gång för att mala mjöl
till brödet, och många andra arbetskrävande anordningar. Men vat-
tenkraften fanns sällan där den behövdes och vinden ej alltid när
den behövdes. Tillskottet i mekaniskt arbete var väl betydligt men
°tillgängligt och opålitligt.
En revolution i arbetstillgången förde den nyare tiden med sig
genom uppfinningen av värmemotorerna, först ångmaskinen, sedan
varmluftmaskinen, till sist förbränningsmaskinen. Dessa kunde giva
urbete var som helst och när som helst ty kolet och oljan, dessa
oerhörda koncentrat av energi, kunde transporteras till arbetsplatsen
°ch uppläggas i förråd. Alltjämt vidlådde arbetet en viss obekväm-
het, en bristande smidighet vid applicerandet. Då kom genom det
elektriska transmitterandet av arbetet en ny revolution, som gjorde
de avlägsnaste energikällor användbara, medgav arbetets överförande
Pa ofattbara sträckor och i en häpnadsväckande fördelningsgrad
samt gjorde dess applicerande bekvämt och smidigt utan gräns.
Det rinnande vattnet, kolet och oljan äro våra energitillgångar.
MänniskanS tillgång till mekaniskt arbete har sedan forntiden tio-
dubblats flera gånger om. Från vattenhjulet med en verkningsgrad
av mindre än i % hava vi kommit till turbinen med mer än 90
/o verkningsgrad. Den första ångmaskinen i slutet av 1600-talet,
uade 0,3 °/0 verkningsgrad. I slutet av 1700-talet var verkningsgra-
den uppe i 3 % och i slutet av 1800-talet hade dieselmotorn nått
3° /o verkningsgrad. För närvarande finnas dieselmotorer vilkas
Verkningsgrad är över 40 %. På de vägar tekniken hittills vandrat
ar° vi mycket nära de gränser som äro teoretiskt möjliga. Vi borde
kunna vara nöjda och stolta.
Men vi skönja redan den fjärran dag då jordens kol- och olje-
tulgangar äro uttömda och då all vattenenergi är tillvaratagen, men
eJ räcker att förse våra efterkommande ens med så mycket meka-
ruskt arbete, som vi nu hava till vårt förfogande. Kunna vi vara
,ribjda, då vi frukta att lämna en skövlad jord i arv till kommande
slakten, kunna vi vara stolta då vi frukta deras förbannelse. Vartill
tjanar den härliga kronan på kulturens träd om stammen ej längre
kan bära den.
75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
