Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och frågor - John Nilén: Spisstolpen från Kullands gård på Gotland - C. S.: Nordens äldsta byggnadsritning - C. S.: Presskopiering av brev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Meddelanden och frågor
Nordens äldsta bygg-
nadsritning.
Presskopiering av brev.
äldre järnets sammansättning växer, särskilt med hänsyn till den exakta da-
teringen. Den låga kolhalten visar, som var att vänta, ett mjukt, smidbart järn,
och den relativt höga fosforhalten tyder närmast på att det. är ett järn tillverkat
av sjö- eller myrmalm °).
John Nihlén.
Vid besök i museet i Ystad under sommaren 1930, var jag i tillfälle se en
medeltida tegelsten, å vilken var inristad ritningen till ett fönster. Teglet är
uttaget ur Gråbrödraklostfets byggnader i Ystad, vilket kloster började byggas
år 1266. Den danske byggnadshistorikern Vilhelm Lorenzen har, enligt vad
vid besöket meddelades, om sagda bild uttalat att den sannolikt är den äldsta
kända byggnadsritningen från Danmarks medeltid. Det är väl troligt att vad
som sålunda säges beträffande Danmark kan utsträckas att gälla hela Norden.
C. 5.
Presskopiering av brev torde väl vara att betrakta som första början till
den mekanisering av kontorsarbetet, som i våra dagar nått så hög utveckling.
Under sin resa i England åren 1797—99 hade Bergsrådet Gustaf Broling upp-
drag av Excellensen Greve Erik Ruuth, att studera den av James Watt upp-
funna metoden att presskopiera brev. Broling blev i tillfälle fullgöra uppdraget
vid besök i Leeds år 1798. Han säger om Watts kopieringsmaskin: »Man kan
inte finna en trognare, mera tystlåten eller snabbare och mindre kostsam co-
pist. Ett brev på fyra sidor kan inom en minut kopieras, när allt är i behörig
ordning». — Greve Ruuth, som sedan år 1797 var delägare i och högste le-
dare av Höganäs stenkolsverk, önskade genast tillämpa den WatPska meto-
den, men stötte på hindret att kopiepapper icke tillverkades i Sverige. Han
lät då i Stockholm förfärdiga lämpliga formar, vilka sedan nedsändes till ett
handpapperdsbruk i Skåne (Klippan?), där man lyckades framställa ett an-
vändbart tunt papper, varav 10 ris levererades till Greve Ruuth. Troligt är
väl att den WatPska presskopieringen därmed för första gången kom till an-
vändning i Sverige. I sin år 1812 utgivna andra del av »Resa i England», varur
ovanstående hämtats, klagar Broling »att denna inrättning så litet hos oss be-
gagnas». Ännu länge fortsatte man vid bruk och fabriker, liksom på de större
handelskontoren, att låta unga skrivare och kontorselever avskriva all utgå-
ende post. I Laxå bruksarkiv, för att taga ett exempel, som jag noga känner
till, förvaras sålunda en mängd handskrivna kopieböcker och där infördes
presskopiering först på 1860-talet.
C. S.*)
116 *) Prof. A. Norden: Förhistordiskt svenskt järn, J. K. A. 1926, sid. 265 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
