Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Meddelanden och frågor
- C. S.: Den första svenska blåkopian
- T. A:son: Den första vattenledningen?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den första svenska blåkopian.
I Blad för Bergshandteringens Vänner 1923 (sid. 221) har jag lämnat ett
meddelande om av Överingeniör Gustaf Jansson år 1878 förfärdigat blåkopiepapper
och därav framställd blåkopia, vilket ägde rum å Ingeniör Gustaf Uhrs
Konstruktionsbyrå i Lindesberg. Det ansågs troligt att denna blåkopia var den första
i Sverige. Till ytterligare belysning av denna fråga har Överingeniör K. J.
Sunström meddelat följande. Preparerat papper för blåkopiering av ritningar
hemfördes från Paris till Åkers styckebruk något av åren 1876 eller 1877 av
Brukspatron A. von Stockenström. Papperet visade sig emellertid vid
användning skadat och obrukbart. Under sensommaren 1878 erhöll Ingeniör Sunström
av Fil. Dr Gustaf de Laval, som då vistades vid Hagfors bruk i Värmland för
utförande av experiment vid Bessemerprocessen, en liten rulle blåkopiepapper
av franskt ursprung, inköpt i Fritzes bokhandel i Stockholm. Själv uttalade
de Laval misstro till detta sätt att framställa ritningar, men överlämnade
rullen till Ingeniör Sunström, som efter att hava bortkastat större delen av
papperet såsom ljusskadat av det innersta i rullen gjorde några blåkopior, av vilka
en blivit tillvaratagen och för några år sedan skänkts till Tekniska Museet. D:r
de Laval bibehöll i åtskilliga år sin motvilja mot blåkopiering av ritningar, och
det var troligen först ett stycke in på 1880-talet, som han i detta stycke fann
sig böra följa med i utvecklingen.
Ifall någon ännu äldre här i Sverige gjord blåkopia än den ovan omnämnda
finnes bevarad, blir man å Tekniska Museet tacksam att därom erhålla
upplysning.
C. S.
Den första vattenledningen?
I den nyligen utkomna »Boken om Skåne», lämnar författaren, Fil. Dr Hans
Wåhlin, följande meddelande: »Ett nu helt utplånat minne av Malmö stads
rikedom och företagaranda var den ända till 1800-talets mitt fungerande
vattenledning, som anlades på 1580-talet, tvåhundra år innan någon av det
dåvarande Sveriges städer fick samma bekvämlighet. Från en bäck nära den plats,
där Pildammarna nu ligga, fördes vattnet i underjordiska rör till en
samlingsbassäng på Stortorget, den så kallade vattenkonsten, och vidare genom andra
rör ut i kringliggande gårdar». I Nordisk Familjebok, 17. bandet, 1902, står
att läsa: »År 1867 igenfyllde man den gamla öster om den forna högvakten
belägna, 1582 i sammanhang med stadens äldsta vattenledning från Pildammen
anlagda vattenreservoaren (»vattenkonsten»)». Att Malmö stad skulle ha ägt
en vattenledning tvåhundra år före någon annan här i landet, torde dock icke
vara riktigt.
År 1649 anlades nämligen en vattenledning i Uppsala, som sedermera
förbättrades av Olof Rudbeck. Denna vattenledning byggdes egentligen för Uppsala
slotts räkning, men Rudbeck uppgjorde en plan till ett vattenledningssystem för
hela staden. Ledningarna voro liksom de i Malmö av trä, och representerade en
längd av nära tre kilometer. Staden underhöll emellertid ej denna vattenledning
och Rudbeck ensam kunde icke bekosta underhållskostnaderna, utan
vattenledningen förföll redan på 1670-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Oct 1 23:40:44 2025
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/daedalus/1931/0116.html
