Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och frågor - T. A:son: Den första vattenledningen? - Tore Andersson: Sveriges första järnbro?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Meddelanden och frågor
Vid grävningar i Uppsala år 1926 återfann man delar av Rudbecks vatten-
ledning, av vilka Tekniska Museet erhöll till sina samlingar urborrade trästoc-
kar från denna vattenledning.
Tekniska Museet är intresserat av att få reda på, om flera svenska städer haft
vattenledningar under ovannämnda århundraden och om några detaljer av
dessa blivit bevarade. ~ .
T. A:son.
Sveriges första järnbro? I Kungl. Väg- och Vattenbyggnadskårens minnesskrift 1851—1901 finnes
införd en uppsats om brobyggnader. I denna anföres bl. a. »Vid början av 1840-
talet förekommo här i landet, så vitt känt är, ännu inga broar av järn, endast
trä- eller stenbroar, med få undantag av mycket enkel och konstlös beskaffen-
het.» Här uppgavs att de äldsta gjutjärnsbroarna voro »Järnbron» i Uppsala
och den äldre Djurgårdsbron i Stockholm, utförda under åren 1846—48. Emel-
lertid fanns åtminstone ett flertal järnbroar tidigare. (Fil. Dr Carl Sahlin,
Djursholm, har välvilligt meddelat, att i Gruvkartekontorets samlingar
finnes en »Dessein till en tackjärnsbro i Gefle stad 1813 av Gustaf av Uhr, 40
alnar lång, 16 alnar bred.») Denna bro blev förmodligen då aldrig utförd.
År 1815 byggde Samuel Owen en järnbro mellan den dåvarande s. k. Manilla
Holme och Djurgården. En närmare, tyvärr ganska knapphändig beskrivning
på bron kan måhända vara av intresse, enär denna bro efter allt att döma är
den första i landet tillverkade gjutjärnsbron. Beskrivningen är hämtad ur
Landtbrukstidningen för år 1815 (s. 334) och återgives här in extenso: »Bron
är 5V2 aln bred. Dess övra segment är 13 alnar. Den består av 3 paralelt gående
bågar, som hålla i tjocklek vid pass i1/4 tum, genombrutna, i likhet med ett
fint och sirligt Galler-werk, och täckta med grova plankor, formerande själva
bro-ytan. Wid första åskådandet, skulle man anse wardera bågen för helgjuten,
emedan man derpå ej blir varse någon skarv eller fogning; Då man nogare
undersöker beskaffenheten, finnes den bestå av 3 delar starkt med skruvar före-
nade, samt än ytterligare med bly och sten-kitt, så tillsägande amalgamerade.
De 3 paralela bågarne sammanhållas sinsemellan, medelst tums tjocka påliteliga
jern-tenar, och vila uti sina gjutna jern-ramar, mot sten-pelarne, så att man
finner ganska sannolikt, det denna bro icke skall swigta för 20 Sk. pds tyngd,
vilkens överförande på en gång, hr. Owen säges hava utsatt såsom prov på.
arbetets duglighet.» Bron lär ha kostat endast 100 R:dlr b:co. Det troliga är att
detta pris var så lågt, att Owen gjorde en icke ringa förlust, men han hoppades
få bygga en bro över Norrström i Stockholm och på denna försöka taga igen
sina förlorade penningar. Denna bro är omnämnd i »Journal för Manufakturer
och Hushållning», 1833, men torde ej kommit till utförande. Av Manilla Insti-
tuts räkenskaper framgår ej priset på bron, då institutets grundläggare, Per Aron
Borg, var ägare till Manilla Holme eller Tolföresholmen, och troligtvis upp-
fördes bron för hans privata medel. I Institutets minnesskrift 1812—1912 läses
bl. a. »Holmen var endast genom ett smalt sund skild från fasta landet och
förenad med detta genom en av Samuel Owen konstruerad 11 alnar lång vacker
järnbro». Ej ett ord står det om att Borg lät bygga bron, utan man får den upp-
r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
