Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kopparsmältningsmetoder
ning (rostning av skärsten på flera eldar) samt Rostbruk (råkoppar-
smältning).
Av en del bestämmelser i det äldsta i behåll varande privilegiet
för »Kopparbergsmännen» av år 1347 framgår, att såväl sulu- som
råkopparsmältning då bedrevs. Den äldsta detaljerade beskrivnin-
gen av koppartilverkningen påträffa vi i Västeråsbiskopen Peder
Månssons Bergsmannakonst, som tydligen skildrar arbetssättet i bör-
jan av 1500-talet. Visserligen anges icke direkt, att beskrivningen
avser svenska förhållanden, men det är högst antagligt, då ju Peder
Månssons omfattande skrifter i övrigt i många fall relatera förhål-
landen, som haft sin tillämpning i vårt land. Anmärkas bör, att
biskop Peders uppgifter icke i alla delar torde vara fullt riktiga,
enär de i en del fall strida mot kemiska och fysiska lagar, men dessa
misstag bero antagligen på minnesfel eller hopblandning av vissa de-
taljer från den prästerlige författarens sida. Om dessa detaljfel i
beskrivningen emellertid rättas, finner man en god överensstämmelse
med den metod, som ännu några hundra år senare praktiserades.
Av en del räkenskaper och handlingar från 15- och 1600-talen
framgår, att metoden även då användes. I >En kort relation om
smälte-wärket vid Stora Kopparberget uppsatt anno 1722 av Eman.
Svedenborg» beskrives arbetet vid koppartillverkningen syn-
nerligen detaljerat och fullständigt?). Att samma metod slutligen be-
gagnades ända till senare hälften av 1800-talet är numera fastslaget,
varav framgår att i stort sett samma tillverkningsmetod vid kop-
parhanteringen i Falun begagnats åtminstone i över 600 år.
Falu gruvas kopparmalmer hava ända sedan äldre tider uppdelats Kallrostningen.
i två typer: hårdmalm och blötmalm. Hårdmalmen har varit den
rikaste kopparmalmen och huvudsakligen utgjorts av kopparkis i
kvartsit, under det att blötmalmen varit en mer eller mindre kop-
parhaltig svavelkis. Någon skarp gräns mellan dessa båda malmsor-
ter har dock icke förefunnits, varför malm i gränsläge mellan ty-
perna vid bearbetningen har hänförts än till det ena, än till det
andra slaget.
Kallrostningens ändamål var, att ur den svavelrikaste malmen,
således i första hand blötmalmen, genom förbränning bortskaffa en
2) Manuskriptet i privat ägo, tydligen grundat på en år 1704 av dåvarande auskul-
tanten i Bergskollegium, Natanael Ekman, avfattad »Kort Relation om Smältnings
Wärket wid Stora Kopparberget» (i Bergslagets arkiv, Falun). Swedenborgs manu-
skript har förmodligen legat till grund för motsvarande kapitel i hans stora verk
»Regnum Subterraneum sive Minerale de Cupro» etc. 63
5+
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
