Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fotografiska inkunabler
100
Vad menas med en ambrotypi, eller ambrotyp, som ordet ibland
skrives? Den vetgirige må fåfängt söka detta ord i de vanliga uppslags-
böckerna; det saknas antingen där eller i bästa fall får man hänvis-
ningen: se »pannotypi». Men även detta ord saknas ofta. Om man
alltså kan fastslå, att ambrotypier och pannotypier äro relativt
okända begrepp i vår tid, så voro de så mycket mer kända och upp-
märksammade på 1850—60-talen.
En ambrotypi är en fotografi på glas, vilket på baksidan är belagt
med en mörk fernissa och därigenom låter bilden vid betrak-
tandet synas positiv, trots att det är själva silverskiktet (jodsilver i
kollodiumlösning), som ligger på glaset närmast betraktaren. Härav
framgår, att varje ambrotypi utgör en originalbild, som är unik, då
kopior icke kunna tagas från en plåt som denna. Samma egenskap av
att vara originalbild i blott ett exemplar utmärker ju även de allra
första fotografiska bilderna, daguerreotypierna, samt pannotypierna
och ett par andra slag av fotografier (ferrotypier, melainotypier).
En pannotypi (eller pannotyp) är en fotografi på duk, vanligen
svart vaxduk. Liksom ambrotypin är pannotypin ett fotografiskt ori-
ginal, som ehuru egentligen ägande det fotografiska negativets karak-
tär dock vid påseende synes vara en positiv bild, tack vare den svarta
bakgrunden. Bägge fotograferingsmetoderna äro numera alldeles ur
bruk, men de ha ett betydande intresse ur teknisk-historisk synpunkt.
Sedan Daguerres uppfinning publicerats i Paris 1839, spred sig
daguerreotypi-maneret med de små metallblänkande bilderna till alla
länder och mottogs överallt med största förtjusning. 1840-talet är
daguerreotypins blomstringstid även i vårt land, där dess största
namn torde varit Benzelstierna och Bergström. Under 1850-talet
skiftar bilden av fotografiens utveckling i betydlig grad. Nu kommo
ett flertal nya uppfinningar och procedurer ut i marknaden, nyheter-
na följde slag i slag, så att den tidens fotografer hade all möda i värl-
den att hinna med i kapplöpningen efter vad som då gällde för »sista
skriket».
Under den genombrottsålder, som 1850-talet innebar för fotogra-
fins vidkommande, funnos i Sverige ett flertal professionella porträtt-
fotografer, väl ett dussintal, i de större städerna. Med tidens stora in-
tresse för den nya uppfinningen och allt, som hade samband därmed,
låg det nära till hands, att en mängd personer slogo sig på fotografens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
