Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fotografiska inkunabler
yrke som förvärvskälla. Från utlandet, särskilt Tyskland, inkommo
en hel mängd kringflyttande yrkesutövare, som ville utnyttja den
svenska marknaden. Men vi hade också svenskar, som med liv och
lust praktiserade det nya yrket och ibland lyckades slå sina utländska
konkurrenter ur brädet.
Bland de tidigare svenska fotograferna intager Carl Gustaf Wil- Carleman.
helm Carleman en rangplats. Han var på en gång statlig tjänsteman
i verken, målare, fotograf och uppfinnare. Kanske var det hans per- ’
sonliga tillbakadragenhet och blygsamma framträdande, som hindrade
honom från att slå igenom — begåvningen fattades icke. Om han
också inte lyckades skaffa sig någon ärorik gloria i den svenska kon-
stens historia (dock borde väl även hans målningar — varibland
kunna nämnas: Hjalmar och Orvar Odd, Flicka bindande blåklint,
Vegas ankomst på Norrström, Tyska kyrkans brand, Eldkvarns
brand — vara värda att bli föremål för en konsthistorisk behandling),
så ha i stället hans insatser på fotografins och reproduktionsteknikens
områden i våra dagar fått sin rättmätiga uppskattning. !)
Carleman var till börden skåning; född i Malmö 1821, tog han stu-
denten i Lund och kom sedan till Stockholm, där han skrev in sig i
verken, men fann samtidigt tid att utbilda sig till målare vid Konst-
akademien, åren 1845—53. Detta år 1853 fick han tillfälle att göra
en studieresa till dåtidens mest berömda konststad, Diässeldorf. Redan
flera år tidigare hade han som intresserad amatör utfört daguerreo-
typier. Nu kom han i Disseldorf i nära kontakt med de sista ström-
ningarna inom fotografien. Han slog då om, lärde sig fotografens yrke
professionellt och öppnade efter sin återkomst till Sverige på nyåret
1854 en fotografisk ateljé i Stockholm. Sitt yrke som fotograf fort-
satte han under jämt ett årtionde, till 1864, samtidigt som han fort-
satte »i verken» och då och då målade en duk.
En mångsidig man, med åtskilliga järn i elden, alltså. Särskilt ener-
gisk och uppslagsrik var hans verksamhet under året 1854, då han
införde flera nyheter på den svenska marknaden, såsom användandet
av våta kollodiumnegativ (den kända metoden med våtplåtarna,
som publicerats 1851 av engelsmannen Scott Archer), framställning
av ambrotypier och pannotypier, (de senare dock troligen först från
1855 och framåt) samt utförande av fotografier i färger, fotokromo-
1) Helmer Bäckström, art. Carleman i Svenskt biografiskt lexikon VII, Sthlm 1927,
s. 383 f. — Jämför även N. Nordqvist och S. Rönnow, 50 eller 60 års autotypi? i
Nordisk boktryckarekonst, 1931, s. 457 f. 101
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
