Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fotografiska inkunabler
från 1852 sysslat med kalotypierna, troligen som den förste här på
detta område, och under 1854 apterade han, liksom Carleman, an-
vändandet av våtplåtar och utförandet av ambrotypier.?)
Lägger man härtill den omständigheten, att Cohen sedan 1853 hade
sin ateljé, inrymd i en varm glaspaviljong, i huset Drottninggatan 55,
som låg bara ett par hus från Carlemans ateljé i Pielska huset, så kan
man förstå, att det blev en skarp konkurrens. Ambrotypierna, eller
som de även kallades vitrotypierna, vunno enligt Carlemans utsago
det livligaste bifall under tidsperioden 1855—60. De voro lätta och
hastiga att exponera. I stället för de dittills gängse långa exponerings-
tiderna på flera minuter i starkt ljus, räckte det nu med omkring 10 å
20 sekunder i normalt dagsljus. Man hade alltså vid denna tid kom-
mit en god bit på vägen till ögonblicksfotografierna. Priset höll sig
i allmänhet omkring 5 riksdaler per bild för dessa ambrotypier. Intet
hindrade, att man slog sig ihop till en grupp på några personer, på
så sätt blev ju kostnaden per man väsentligt lägre.
Den av Lektor Gösta Schultz, Lund, till Tekniska Museet skänkta
ambrotypin visar oss en sådan gruppbild av fyra i tidstypiska redin-
goter klädda män i 30-årsåldern. Mannen till höger är Bokhandlare
Lundström i Uppsala och bredvid honom sitter Bokförläggare Wil-
helm Schultz, ävenledes i Uppsala. De två övriga voro anställda i
Albert Bonniers boklåda på Norrbro. Sådan bilden här återgives har
några retuscheringar icke vidtagits på den av originalbilden tagna och
här reproducerade fotografien. På glasplåten är själva bildytan något
snett placerad, vilket varit tillrättat vid plåtens ursprungliga mon-
tering. Ambrotypin är utförd år 1856 eller 1857 och på kartongens
baksida är fästad en liten lapp med fotografens namn och adress:
C.G. W. Carleman, Drottninggat. 65, Pielska huset, Stockholm. Den
på glaset utförda fotografien har tidigare varit monterad och inramad
på det sätt, som var stilenligt under 1850-talet.
Ambrotypierna lämnades i likhet med daguerreotypierna alltid in-
ramade till beställarna, och i många svenska hem möter man ännu i
dag något eller några exemplar av dessa fotografikonstens sällsynta
inkunabler, upphängda i välordnade tavelgrupper ovanför salongs-
soffan. Ännu sällsyntare äro dock pannotypierna, de på svart vax-
3) H. Bäckströms anteckningar till svenska fotografins historia, Nordisk tidskrift för
fotografi 1925, s. 50 f. — Cohen annonserade i början av 1854 att han utförde
»photographie på glas, en alldeles ny uppfinning», vilket med stor sannolikhet åsyf-
tar ambrotypin.
103
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
