Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fotografiska inkunabler
Cohen och Richard.
102
grafi enligt en av honom själv uppfunnen metod. Dessutom sysslade
han med pappersnegativ och papperskopior enligt Fox Talbots upp-
slag, de s. k. kalotypierna, som ju äro våra nuvarande fotografiers
närmaste föregångare. Tillägger man slutligen, att Carleman samma
år, 1854, höll ett föredrag inför Vetenskapsakademien om en av
honom påfunnen metod att ersätta de vanligen brukade silversalterna
som ljuskänsligt skikt på plåten med kopparklorur ?) — det var hans
tanke, att den exponerade kopparplåten sedan direkt skulle kunna
graveras och tryckas i press — så måste man skänka hans uppslags-
rikedom under detta enda år, 1854, sin beundran.
Sin första ateljé i Stockholm hade Carleman i huset Bryggaregränd
11, där han hade förmånen att få övertaga samma ateljé, som den
kände daguerreotypisten Bergström i flera år innehaft. Där arbetade
Carleman från april 1854 till våren 1856, då han skaffade sig en
bättre ateljélokal i Pielska huset, Drottninggatan 65.3) Efter ytter-
ligare några år blev adressen Gustaf Adolfs torg 14.
Om sin framställning av speciellt ambrotypier och pannotypier
skriver Carleman själv i en artikel omkring 35 år senare:t)
»Dessa, som egde alla de fina detaljer, som utmärka en da-
guerreotyp, men med frånvaro af den obehagliga metallglansen,
undanträngde snart metallplåtsbilderna (d. v. s. daguerreotypi-
erna) och blefvo särdeles populära. De framställdes först i vårt
land af Carleman 1854, som påföljande år uppförde en atelier i
Pielska huset vid Drottninggatan, der de vunno liflig efter-
frågan.»
Var nu Carleman, som han själv så obetingat uppger, verkligen den
allra förste, som här kunde utföra dessa nya fotografier på glas eller
duk år 1854? Det är icke så alldeles säkert, även om man får hålla
hans eget yttrande, som dock gavs en hel mansålder senare, för till-
förlitligt. Det fanns nämligen vid 1850-talets mitt ytterligare två fo-
tografer i Stockholm, som kunde konsten med de nya bilderna, herrar
Isak Cohen och J. Richard, båda invandrande tyskar. Särskilt Cohen
var mycket ivrig att introducera nyheter utifrån. Sålunda hade han
2) Föredraget refererat i Ofversigt af K. Vetenskapsakademiens förhandlingar 1854,
sid. 70—72.
3) Jfr en annons av Carleman i Aftonbladet den 21.5.1856.
ty Några historiska anteckningar öfver fotografiens införande och utveckling i Sve-
rige, Fotografisk tidskrift 1891, sid. 180 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
