Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det svenska järnets världsrykte
Martinprocessen.
60
olika ändamål samt klenare verktygsstålsdimensioner. Bland andra
valsprodukter må nämnas s. k. strips, som blev en god exportvara för
tillverkning av vällda rör. En annan exportvara under första åren
var ett beläggningsstål, som pålades rälshuvudet för att göra detta —
rälsen i övrigt av puddeljärn — hårdare, jämnare och slitstarkare.
Aven här stödde sig användbarheten på stålets lättvälldhet.
Inom malmbrytningen, stenindustrien och bergsprängningen fyllde
bessemerstålet behovet av ett gott, uthålligt och på samma gång bil-
ligt stål för olika slag av hammare, släggor, mejslar, för bergborrar
etc. Tidigt fick stålet användning i en del verktyg för lantbruket
såsom liar, skäror, delar i plogar m. m. Det konkurrerade också ut
på grund av sin lättvälldhet och prisbillighet degelstålet från en
mängd hårdare verktyger, där en relativt tunn stålskiva genom väll-
ning sammanfogats med verktygskroppen av välljärn eller mjukt stål.
Och i valsat eller smitt skick användes stålet för tillverkning av en
mängd mindre verktyg såsom knivar, filar, mejslar, svarvstål, stansar
etc. Andra exempel skulle ytterligare kunna anföras, vilka alla skulle
vittna om den höga värdesättningen av det svenska bessemerstålet på
exportmarknaden och bliva en förklaring till den ständigt ökade
export, som det kunde glädja sig åt ända fram till sekelskiftet. Och
det förhållandet, att denna utveckling icke skedde på lancashirejär-
nets bekostnad var för svensk järnhantering det icke minst glädjande.
Ej fullt tio år efter bessemerprocessen infördes den av fransmannen
Pierre Martin år 1866 utarbetade martinmetoden i vårt land. Dess
betydelse låg från början däri, att man i denna process kunde i en
flamugn smälta ned tackjärn och skrot samt genom reglering av färsk-
ningen och tillsatser av andra metaller få stål av växlande samman-
sättning alltefter det avsedda förbrukningsändamålet. Från kvalitets-
synpunkt byggdes dess införande hos oss på vårt fosfor- och svavel-
rena tackjärn och skrot samt användning av ved som bränsle, vilken
gav en helt svavelren gas. Förutsättningar funnos således att kunna
hålla både fosfor- och svavelhalten även i martinstålet mycket låg. De
första martinugnarna hade sur infodring, och de beskickades med
prima träkolstackjärn samt skrot av bessemer, lancashire och fallande
av egen tillverkning. Hela insatsen ledde således sitt ursprung från
prima svenskt träkolstackjärn. Produkten blev också av hög kvalitet
och rönte genast god avsättning på exportmarknaden. Det sura mar-
tinstålet är lättare formbart i värme och är mindre känsligt för härd-
sprickor än bessemerstålet. Dess vällbarhet är däremot något lägre och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
