Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det svenska järnets världsrykte
till en briketteringsmetod, uppfunnen av doktor G. Gröndal. Briket-
terna pressades i slagpress och utan bindemedel till kvadratiska plat-
tor, staplades på vagnar, vilka passerade en ugn, där briketterna
brändes vid 1200—1300” temperatur. Sedermera har denna agglo-
mereringsmetod ersatts av den billigare sintringsmetoden, där sligen
genom inblandat fast bränsle, koks- eller träkolsstybb, upphettas till
nyssnämnda sintringstemperatur. I början stannade man vid påsätt-
ning på masugnen vid 15—25 ?/o på dylikt sätt till styckeform över-
förd slig, och det visade sig, att den högt oxiderade, porösa malmfor-
men medförde en ej obetydlig nedgång i träkolsförbrukningen. I mån
som å ena sidan anriknings- och agglomereringstekniken utvecklat sig
tekniskt och förbilligats, å andra sidan träkolspriset stigit, har på-
sättning av sinter ökats och för närvarande gå en del masugnar med
100 9/0 sinter, därvid man inbesparar c:a 20 9/0 träkol.
Bakom vårt nuvarande tackjärn som underlag för järn- och stål-
tillverkningen ligga således stora förändringar, först ökade dimen-
sioner hos masugnen, högre blästertemperatur etc. och så under de
senaste tjugofem åren stora förändringar i malmbeskickningen, rikare,
mera lättreducerade malmer medgivande en starkare drivning och en
avsevärd kolbesparing. Givetvis har man härunder med största upp-
märksamhet sökt att få insikt om dessa förändringars inverkan på
tackjärnets kvalitet sådan den återkommer i det framställda stålets.
Och varnande röster och erfarenheter hava icke saknats. När briket-
teringen av pulverformig malm var färdig, anlades masugnar för be-
skickning med enbart briketter med järnhalt över 65 9/o. Man fick
ojämn gång i dessa masugnar, med ojämna analyser och kvalitet hos
tackjärnet, som gick direkt på export. Det svenska tackjärnet fick
genom detta »brikettackjärn» en på sin tid kännbar knäck på världs-
marknaden. Och vad värre var, även det svenska stålet fick sin be-
skärda del av kritiken. Större försiktighet anlades givetvis av de
ståltillverkande bruken, och kritiken mot användandet av briketter
eller sinter i beskickningen är nu för tiden av så att säga mera lokal
natur eller spontan.
När man nu på en del håll gått in för enbart sinterbeskickning,
har detta givetvis skett under vissa försiktighetsåtgärder. Man har
sålunda sänkt järnhalten hos sligen för att få med tillräcklig mängd
bergart, som vid smältningen i form av slagg skyddar tackjärnet, då
det passerar oxidationszonen framför formorna i masugnen. I denna
zon, i vilken luften för kolets förbränning införes, finnes nämligen
5
Brikettering.
Sintring.
65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
