Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Meddelanden och frågor
Wibergs räknemaskin
928
I Daedalus 1932 lämnades ett kort meddelande om Georg och Edvard
Scheutz” räknemaskin, vilken efter allt att döma torde vara den första svenska
räknemaskinen. En samtida till dessa uppfinnare var Fil. Doktor Martin Wiberg
(f. 4/9 1826, d. 29/12 1905), vilken omkring år 1860 konstruerade en maskin
av likartat slag.
Om Martin Wiberg må följande nämnas. Efter avlagd studentexamen stu-
derade han först medicin, men ’slog snart om och ägnade sig åt andra veten-
skaper samt promoverades till fil. doktor vid Lunds universitet. Hela sitt liv
ägnade Wiberg sedan åt uppfinningar och dessas exploatering. Länge hade han
haft sina tankar riktade på att konstruera en räknemaskin. Den av Scheutz”
senior och junior konstruerade räknemaskinen hade utställts på världsutställ-
ninger i London 1855 och där erhållit de amplaste lovord för sin förträfflighet,
och Wiberg hade ej kunnat undgå att lägga märke till denna uppfinning, då
maskinen blev beskriven i tidningarna. Som exempel kan nämnas, att Illustrerad
Tidning för år 1855 innehöll en längre, illustrerad artikel om Scheutz” räkne-
maskin. Dimensionerna på denna maskin voro emellertid enorma, och den kunde
närmast jämföras med ett mindre piano. Möjligen kan det ha varit en
önskan att göra maskinen mindre och lätthanterligare, som gjorde, att Wiberg
ägnade så mycken tid och möda åt samma problem. Oscar II, då hertig av
Ostergötland, intresserade sig mycket för Wibergs arbete och tog även initia-
tiv till bildandet av det s. k. Wibergska Tabellbolaget, i vilket bolag ett flertal
av vårt lands mest framstående vetenskapsmän samt en del förmögna personer
ingingo som delägare. Tack vare det höga beskyddet och att den ekonomiska
sidan av saken var klar, lyckades Martin Wiberg realisera sin plan att kon-
struera och bygga en räknemaskin. För sin uppfinning erhöll han sedermera
en nationalbelöning och år 1863 Nordstjärneorden. Om Wibergs räknemaskin
lär John Ericsson ha yttrat: »uppfinningen var den största triumf af det mänsk-
liga förståndet öfver materien».
Wiberg motiverar sitt arbete på räknemaskinens uppfinning sålunda:!) »Det
är ett af hvarje mathematiker kändt förhållande, att den vanliga methoden
för åstadkommande af logaritmtabeller ej erbjuder tillräcklig garanti mot tryck-
fel. Enda sättet att få dylika tabeller fullt tillförlitliga är utan tvifvel att till
deras uträknande använda en räknemaskin, som på samma gång den verkställer
uträkningen äfven trycker eller stereotyperar de uträknade talen. Korrektur-
läsningen, hvaraf tillförlitligheten nästan helt och hållet beror, kommer då att
inskränka sig till en ren obetydlighet och blir ytterst lätt. Den enda egentliga
korrekturläsningen, som ifrågakommer, gäller nemligen då differencerna mellan
de trigonometriska logaritmerna, vid hvilkas uträkning, såsom lätt inses, räkne-
maskinen får tjenstgöra mera som en sättmaskin.> Som man av ovanstående
ser, arbetade Wibergs och Scheutz” maskiner efter samma grundprincip, näm-
ligen den, att maskinen icke bara skulle utföra själva räkningen utan även
1) Logaritm-Tabeller, uträknade och tryckte med räknemaskin af D:r M. Wiberg,
Stockholm 1875.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
