Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Meddelanden och frågor
trycka tabellerna. Wiberg skriver vidare: »Enligt den af mig uppgjorda planen
skulle maskinen trycka de uträknade talen i bly, hvaraf sedan ett galvano-
plastiskt aftryck i koppar skulle tagas för att med dessa plåtar sedan trycka de
ifrågavarande tabellerna. Realiserande af denna plan befanns emellertid för-
enadt med vida större svårigheter än som kunnat förutses. Ofvervinnandet af
dessa svårigheter har fordrat lång tid, så att arbetet först nu efter flere års
mödor hunnit bli afslutadt. Det öfverlemnas nu åt offentligheten i den öfver-
tygelsen att mathematikens idkare skola anse den större tillförlitligheten det
erbjuder framför de på vanligt sätt tryckte fullt uppväga den större prydlighet
i typografiskt hänseende, som ett eller annat af dessa sednare kan hafva framför
desse med maskin uträknade tabeller. Ett i typografiskt hänsende vackert arbete
är nemligen vida lättare att åstadkomma på vanligt sätt än med räknemaskin.
De svårigheter som förefinnas att i det med räknemaskin tryckta få siffrorna
att bilda riktigt räta rader äro, som lätt inses, mycket stora. Att få siffrorna
i de olika tryckhjulen riktigt noga graverade är den första svårigheten. Om
detta riktigt lyckats, händer vid stålhjulens härdning att de kasta sig mer eller
mindre. Den minsta nötning verkar vidare att siffrorna komma mer eller
mindre ojemnt. Olika täthet hos blyet eller det material, hvari man låter ma-
skinen trycka, verkar också en förskjutning som menligt inverkar på radernas
jemnhet. Det kan således svårligen bli fråga om att på den vägen försöka täfla
med den vanliga tryckningen i typografiskt prydlighet.»
Även på andra områden var Wiberg en skicklig uppfinnare, och flera av
hans arbeten kommo till praktisk användning. Han konstruerade sålunda bl. a.
en maskin för tillverkning av tändsticksaskar, en självtömmande brevlåda (in-
går i Museets samlingar), en separator och ett bakladdningsgevär. Då detta
gevär förevisades för svenska militärer voro dessa mycket belåtna, men de be-
farade, att då skjutningen gick så snabbt skulle detta leda till ett omåttligt
slöseri med ammunition, varför frågan om gevärets införande i svenska armén
fick förfalla! Ett sådant gevär finnes bevarat i privat ägo. Det omtalas vidare
att Wiberg med stor ekonomisk uppoffring lyckades konstruera en sättmaskin.
Redan voro underhandlingarna i det närmaste slutförda med ett stort tryckeri
i England om inköp av patentet, då tryckeriets arbetare med en mun förkla-
rade, att maskinens igångsättande skulle framkalla strejk på grund av den
stora arbetsbesparing, som denna maskinkonstruktion innebar.
Museet har under 1932 som gåva fått mottaga ett exemplar av räknemaski-
nen från en son till uppfinnaren, Civilingeniör Allan Wiberg, Stockholm. Den
bär vittne om såväl det geniala i den Wibergska uppfinningen som också om
ett utomordentligt vackert och väl utfört instrumentmakarearbete och förenar
sålunda i sig exempel på två svenska egenskaper — skicklig lösning av ett me-
kaniskt problem och kvalitetsarbete vid tillverkningen.
Tore Andersson.
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
