Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alexander Lagermans livsgärning
Typotetern.
76
riktade på åstadkommande av förbättringar inom boktryckeribran-
schens maskinella utrustning. I den mån tiden det medgav återvände
han till idéer, som han redan vid unga år haft beträffande förbätt-
ringar på stilsättningsmaskiner. Så förmäler ett rykte, som dock ej
kunnat bekräftas, att han, när han efter avslutade studier i Norr-
köping började söka efter anställning, såsom rekommendation kunde
uppvisa modellen till en sättmaskin. Hur som helst torde hans intresse
för boktryckeriets mekanisering och för typografiska maskiner ha
väckts mycket tidigt. Redan vid boktryckarjubiléet 1883 kunde han
förevisa en sättmaskin, som i fullständighet vida överträffade dåtida
konstruktioner, därigenom att i samma maskin icke blott sättning utan
även radjustering och avläggning av typerna verkställdes. I denna
konstruktion är särskilt mekanismen för radjustering beundransvärd
genom sin enkelhet och sinnrikhet. Ett exempel på den lätthet, med
vilken Lagerman arbetade, anföres i detta sammanhang. När sättma-
skinen först provades i ett tryckeri i Jönköping befanns radjusteringen
icke funktionera tillfredsställande. På en natt omarbetade Lagerman
denna detalj och kunde följande morgon framlägga en i alla enskild-
heter fullständigt ny metod för radjustering. Denna sättmaskin avvek
från förefintliga därigenom att den saknade tangentklaviatur. Tyvärr
råkade Lagermans, liksom en del andra högt utvecklade typsättma-
skiner, bl. a. i Amerika, att konstueras just vid den tidpunkt, när den
radgjutande sättmaskinsidén gjorde sitt genombrott, vilken i ett slag
grusade handratals sättmaskinkonstruktörers årtionde långa förhopp-
ningar på framgång. Efter 1886 omnämnes ej den Lagermanska sätt-
maskinen mera i fackpublikationer. Av en beskrivning på en nämnda
år av Lagerman uppfunnen avläggningsmaskin kan man dock förstå
att uppfinnaren in i det sista hoppades att genom förbättringar kunna
slå igenom i konkurrensen.
Då detta icke lyckades, övergick Lagerman till en helt ny princip,
nämligen till en apparat för sättning vid vanlig stilkast med lösa
typer. Denna hjälpapparat för handsättning kallades typotetern. Än-
damålet med maskinen var att sättaren ej skulle behöva sätta typerna
1 rätt läge utan få kasta dem hur som helst i en tratt, varefter de
grepos av små tänger och av dessa vändes rätt och fördes vidare ut
1 en halvcirkelformig typränna. Härigenom blev det möjligt för sät-
taren att använda båda händerna och slippa taga hänsyn till signa-
turens läge. Typoteterns arbetsprestation var c:a tre gånger så stor
som vid vanlig handsättning. Till maskinen hörde även en ytterst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
