Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alexander Lagermans livsgärning
sinnrik mekanism för radernas utslutning, d. v. s. för att få den rätta
radlängden. Uppfinningen väckte mycket stort uppseende inom bok-
tryckar- och tidningsvärlden. Den var en tid i bruk vid Stockholms
Dagblad och Centraltryckeriet i Stockholm. Uppfinningen patente-
rades och det lyckades Lagerman att få patentet sålt i England för
den efter dåtida förhållanden mycket betydliga summan av 25,000
pund eller i runt tal 450,000 kr.
Efter misslyckandet med sättmaskinen och den delvisa framgången
med typotetern, fortsatte han att uppfinna maskiner och maskinella
förbättringar inom boktryckeribranschen. År 1896 uttog han patent
1 alla kulturländer på en arkiläggningsmaskin för snällpressar, den
första 1 sitt slag. Och år 1902 var han färdig med en än i dag upp-
skattad automatisk digelpress. Omdömet om denna press från fack-
mannahåll låter: »Hela pressen är förbluffande lätt att sköta och
ändringarna från en upplaga till en annan erbjuder så gott som inga
möjligheter till tidsförlust eller omställningar. Den fyller en lucka
mellan våra hittills vanliga digeltryckpressar och de mindre accidens-
pressarna.> Uppfinningen exploaterades av A. B. Princeps i Göte-
borg, som anlade en mycket stor fabrik för dess tillverkning i stor
skala och försäljning över hela världen. Denna digeltryckpress pa-
tenterades i många länder och gjorde över allt stor succés samt hade
mycket betydande kommersiell framgång.
Lagerman arbetade rastlöst. Knappt var den ena uppfinningen
färdig förrän han planerade en ny och under långa, sömnlösa nätter
sysselsatte sig hans tankar med lösandet av mekaniska problem. Icke
desto mindre fann han tid att ägna mycken omtanke om sina med-
människor, i all synnerhet om uppfinnare i behov av hjälp och stöd.
Det materiella beviset för denna hans strävan kommer klarast till
uttryck i den donation, som enligt hans testamentariska bestämmelse
skulle bilda en understödsfond för svenska uppfinnare och som skulle
förvaltas av Jönköpings stadsfullmäktige. I donationshandlingen
finner man följande uttalande: »Om den önskan jag, Alexander La-
german, under årtionden närt, kunde bliva uppfylld, den nämligen
att någon gång kunna bispringa en fattig uppfinnare — sådan jag
själv varit — anse vi det lilla kapital, vi för sådant ändamål härmed
donerat, icke vara bortkastat». Det lilla kapitalet, som han kallar
det, utgjorde 261,000 kr. Att hans tankar länge cirklat omkring detta
problem framgår av ett föredrag, som han år 1897 höll inför Tek-
niska Föreningen i Jönköping och vilket avsåg att utgöra ett inled-
Rigelpressen.
Lagermanska
fonden.
i”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
