Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Meddelanden och frågor
Data om fartygs-
propellern.
110
niska arbetsmetoderna kanske gjorde de snabbaste framstegen inom de grenar
hans undervisning omfattade, nämligen pappersfabrikation, spinning och
vävning. Många äro de av honom nedskrivna, koncisa och instruktiva uppgif-
terna om varuprov och fabrikationsserier, vilka inkommit under hans tjänste-
tid. Särskilt åren 1880—1881 ökades varuprovsamlingen kraftigt såsom re-
sultat av ett upprop, i form av bilaga till Teknisk Tidskrift, utfärdat 1 de-
cember år 1879 »Till Kongl. Tekniska Högskolans f. d. Elever». Sannolikt
har Andersson för övrigt givit upphov till detsamma jämte Carl Jesper Ham-
mar (f. 1829, d. 1908), förut underingeniör vid Stockholms Gasverk, som sva-
rade för undervisningen i metallers och träs bearbetning samt kvarnteknik.
Under Gustaf Sellergrens (f. 1855, d. 1929) tjänstgöringstid blevo samlin-
garna allt hastigare otidsenliga i den mån undervisningen moderniserades, och
redan omkring sekelskiftet torde största delen icke vidare ha använts vid
undervisningen, varför Sellergren vid flera tillfällen föreslog att vid hög-
skolan uppställa samlingarna såsom ett historiskt museum, ett »Industri-
museum». Detta förslag strandade dock av brist på medel och tillräcklig för-
ståelse för sakens betydelse.
Sellergrens och hans meningsfränders önskan kommer nu att förverkligas.
Den för sitt ursprungliga ändamål sedan länge föråldrade och åsidosatta varu-
provsamlingen har anförtrotts åt Tekniska Museet. De gamla föremålen skola
snart få nytt liv och fullt komma till sin rätt, då de bli ordnade i samman-
hang med besläktat historiskt material i den nya museibyggnaden. Där bli de
tillgängliga för allmänhet och forskare och kunna bidraga till vidgad känne-
dom om gångna tiders tekniska verksamhet, utövad av lärare, elever och ut-
lärda tekniker eller män med enbart praktisk skolning.
Lennart Way-Matthiesen.
Enär det ofta lämnas olika uppgifter om vem som uppfunnit fartygspropellern
har gjorts ett försök att ur tillgängliga tryckta och arkivaliska källor samman-
föra några data ur propellerns tidigaste historia, ett kapitel, som ur uppfinnar-
synpunkt är av särskilt intresse.
Du Quet (1731). Ehuru redan Leonardo da Vinci tänkte sig möjligheten av
fartygs framdrivande på annat sätt än med segel eller åror och därvid antag- .
ligen snuddade vid propellerproblemet, som han även berör i samband med sina
flygfunderingar, torde tanken att använda ett rörligt organ utformat efter
skruvens princip som »dragare i vatten» framkastats första gången av frans-
mannen Du Quet år 1731.
Daniel Bernoulli (1752). Den förste, som framkom med idéen att driva ett
fartyg med en i dess akter anbragt skruv, vilken sattes i rotation av en i farty-
get befintlig kraft, var den schweiziske fysikern Daniel Bernoulli, som skrev en
avhandling därom år 1752.
P. Paucton (1768). Bernoullis förslag upptogs ånyo av den franske matema-
tikern P. Paucton, som i sitt arbete »’Teorin för den arkimediska skrufven» år
1768 även framkom med en del praktiska anvisningar för skruvens utförande
och dess anbringande å fartyg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
