Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Meddelanden och frågor
Ofullkomligheten hos dåtida tekniska hjälpmedel och svårigheten att med
tillfredsställande noggrannhet tillverka mekaniska konstruktioner voro antag-
ligen orsakerna till att Bernoullis och Pauctons idéer ej ledde till några prak-
tiska resultat.
J. Bramabh uttog 1785 patent på en skruvpropeller i England.
John Fitch (1787). Använde enligt uppgift propeller vid sina ångbåtsförsök
på Delaware 1787. Uppnådde 8 knops fart. Over Fitch »såsom ångbåtens upp-
finnare» restes 1927 i Bardstown, U. S. A. ett ståtligt monument.
J. E. Norberg (1800). Genom Kungligt brev erhöll bergsrådet J. E. Norberg
år 1800 tillstånd att i den till honom utlånade kronoskonerten »Jehu» insätta
en >Imm-machin för fartygets roende». Huruvida Norberg använde samman-
kopplade åror, sidohjul eller propeller är ej känt. Hans försök strandade tyvärr
på ekonomiska svårigheter och på det stora motstånd hans »mechaniske machin»
rönte från Roddarelaget och Skutskiepparesocieteten.
John Stevens (1804). Amerikanen John Stevens gjorde försök med propeller-
fartyg på Hudsonfloden åren 1802—1804. Han uppnådde 6—7 knops fart sist-
nämnda år med fartyget »Little Juliana» försett med två fyrbladiga propellrar.
Samuel Owen (1816). Sveriges första kända propellerångfartyg »The Witch
of Stockholm» byggdes i Stockholm å Kungsholmen av Samuel Owen år 1816.
Propellern, som var nära 5 fot i diameter, hade fyra av trä gjorda blad. Navet
var tillverkat av tackjärn. Owen tröttnade emellertid på de dyrbara försöken
med propeller och övergick sedan till sidohjul.
F. Delisle (1823). Franske fortifikationskaptenen Delisle ingav till sitt lands
regering år 1823 ett på teoretiska undersökningar och experiment grundat för-
slag angående skruvens praktiska betydelse som rörelseapparat för fartyg.
— Ingen åtgärd.
Josef Ressel (1829). Den i Osterrike verkande Josef Ressel från Tyskland
fick patent på sin propeller år 1827, och 1829 provades denna skruv å far-
tyget »Civetta» i Triest. — Hans experimentpropellrar jämte viktiga dokument
rörande hans arbete finnas i ’Technisches Museum i Wien.
Frédéric Sauvage (1832). I Frankrike erhöll Sauvage patent på en propeller-
konstruktion år 1832. Medellöshet hindrade honom att praktiskt utföra sina
idéer.
F.P. Smith?) (1836). Smith erhöll i England patent på sin skruvpropeller den
31/5 1836. Provades å fartyget »Infant Royal» i september 1837 och i maj 1838.
John Ericsson (1836). I England fick John Ericsson patent på sin bladpropel-
ler (kallad spiralpropeller) den 13/7 1836. Hans propellerfartyg provades på
Themsen i början av år 1837. Farten uppmättes till 10 knop.
Genom sin energi och ihärdighet bröt sig John Ericsson igenom den mur av
likgiltighet, konservatism och misstro, som restes mot honom av dåtida skepps-
byggare och marinmyndigheter. Han blev den man, som bevisade propellerns
praktiska användbarhet och stora betydelse för såväl handelssjöfarten som ör-
logsflottorna. Einar Christell.
1) Frangis Pettit Smith, ej F. B. Smith som felaktigt uppgives i uppslagsböcker. 111
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
