Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dannemoraölet
24
gånger, då jästen tillsattes. Vid ett tredje berättas, att den gamla (nu
länge sedan döda) bryggerskan alltid ville vara ensam i brygghuset
vid jästtillsättningen och förty stängde noga om sig, medan hon ut-
förde det maktpåliggande värvet. Min sagesman, som varit hennes
medhjälpare, sade sig väl veta, att hon hade något slags signerier för
sig, fastän han aldrig lyckats få någon närmare kännedom därom.
Det slutade alltid med att hon »gav till med ett gällt skri». Då åter-
vände han till bryggstugan och fann då, att gumman lagt ett gammalt
sängtäcke över jäskaret. Han hjälpte henne nu att pålägga locket,
varefter hon tog ett eldrött kol och bar det tre gånger kring karet.
När han sedan avlägsnade sig, kastade hon kolet efter honom. Även
vid bryggningens början anlitade hon elden till skyddsmedel. En
brand bars runtom alla karen och kastades sedan, troligen under ut-
sägande av någon besvärjelseformel. Detta var så sent som omkring
år 1889.
Gammalt öl har ock ansetts äga förmåga att släcka åskeld, varom
en berättelse från år 1664, meddelad av prosten Erik Monthelius till
biskop A. O. Rhyzelius"’), ger närmare besked. Den lyder sålunda:
»Ähr 1664 om sommaren hafwer Stora Thuna kyrkia i Dalarne i så
måtto ledet skada af åskan, at twenne thas små torn blefwo antende
och merendels afbrende. Hwilket öde wäl hade gådt öfwer hela kyr-
kion, om icke — — — elden hade wordet släckt med gammalt öl,
som togs i prästegården och förmenes hafwa en synnerlig krafft til
at släckia Thoreld.»
Det 100-åriga Dannemoraölet har, utom vid de omnämnda bruken
Osterby, Söderfors och Leufsta, bryggts vid Forsmark, Alvkarleö och
flera andra ställen. Bryggningssättet har ock utvandrat till järnverk i
andra bergslagsorter såsom Forsbacka, Furudal, Vikmanshyttan, Gar-
penberg, Fagersta, Forssjö m. fl. Så ock till en del herrgårdar i skilda
delar av mellersta Sverige och bergsmansgårdar i Falu-trakten.
20) Tryckt i dennes Brontologia, thet är Enfaldig Lära och sanferdig Berettelse om
Äske-Dunder, Blixt och Skott. Sthlm 1721.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
